Medicinsk ordlista

A

Ab

Prefix: bort från, ifrån. (prefix) Eng: ab- (away from). Av lat. ab = bort från.

Abdomen

Buk; bukhålan och dess innehåll. (subst.) Sv: buk, mage. Eng: abdomen. Lekman: magen, buken. Av lat. abdomen, troligen av abdere = gömma undan.

Abdominalis

Som hör till buken. (adj.) Sv: abdominal. Eng: abdominal. Av lat. abdomen = buk.

Abducens

Isärförande, utåtledande; n. abducens = 6:e kranialnerven, styr laterala ögonmuskeln. (adj.) Sv: abducens. Eng: abducens nerve. Av lat. ab- (bort) + ducere = leda.

Abducera

Att leda/dra isär eller utåt; rörelse bort från kroppens mittlinje. (verb) Sv: abducera. Eng: to abduct. Av lat. ab- (bort) + ducere = leda.

Abductor

Isärförare, utåtdragare; muskel som utför abduktion. (subst.) Sv: abduktor. Eng: abductor. Av lat. ab- (bort) + ducere = leda.

Abduktion

Rörelse bort från kroppens mittlinje. (subst.) Eng: abduction. Motsats: adduktion. Av lat. ab- (bort) + ducere = leda.

Accessorius

Extra, tillbehörig; n. accessorius = 11:e kranialnerven, innerverar m. sternocleidomastoideus och trapezius. (adj.) Sv: accessorisk. Eng: accessory. Av lat. accessorius = tillagd, av accedere = komma till.

Acetabulum

Höftledsskål i bäckenet; tar emot lårbenshuvudet (caput femoris). (subst.) Sv: höftledsgrop, höftledspanna, ledpanna. Eng: acetabulum, hip socket. Av lat. acetum (ättika) + -bulum (behållare) = ättikskål; ledpannans form liknar en liten skål.

Acousticus

Hörande till hörseln; n. acousticus (vestibulocochlearis) = 8:e kranialnerven. (adj.) Sv: akustisk. Eng: acoustic. Av grek. akoustikos = hörandes, av akouein = höra.

Acromion (akromion)

Lateralt utskott på skulderbladets ryggrad; bildar skuldertoppen. (subst.) Sv: akromion. Eng: acromion. Lekman: skuldertoppen. Av grek. akron (spets, topp) + omos = axel.

Ad

Prefix: till, mot, intill. (prefix) Eng: ad- (toward). Av lat. ad = till, mot.

Adducere

Att leda/dra till eller samman; rörelse mot kroppens mittlinje. (verb) Sv: adducera. Eng: to adduct. Av lat. ad- (mot) + ducere = leda.

Adductor

Sammanförare; muskel som utför adduktion. (subst.) Sv: adduktor. Eng: adductor. Av lat. ad- (mot) + ducere = leda.

Adductorius

Som hör till adductor. (adj.) Sv: adduktorisk. Eng: adductory. Av lat. adductor.

Adduktion

Rörelse mot kroppens mittlinje. (subst.) Eng: adduction. Motsats: abduktion. Av lat. ad- (mot) + ducere = leda.

Adeno

Prefix: körtel-. (prefix) Eng: adeno-. Av grek. aden = körtel.

Adiposus

Fettrik; t.ex. vävnad med hög fettandel. (adj.) Sv: adipös. Eng: adipose. Av lat. adeps = fett, ister.

Aditus

Ingång, ingångsöppning; t.ex. aditus ad antrum mastoideum. (subst.) Sv: ingång. Eng: entrance, aditus. Av lat. adire = gå till, ad + ire = gå.

Afferent

Inkommande; leder nervsignaler från periferin till CNS. (adj.) Eng: afferent. Lekman: inkommande nervsignal. Motsats: efferent. Av lat. ad- (mot) + ferre = bära.

Agonist

Muskel som utför en rörelse; primärt verkande muskel (jfr antagonist). (subst.) Sv: agonist. Eng: agonist. Av grek. agonistes = tävlande, av agon = tävling.

Aktionspotential

Elektrisk impuls längs nervfiber som följer allt-eller-inget-principen. (subst.) Eng: action potential. Av lat. actio (handling) + potentia = kraft.

Ala

Vinge; vingformig anatomisk utskjutning. (subst.) Sv: vinge. Eng: ala, wing. Av lat. ala = vinge, arm.

Albus

Vit; t.ex. linea alba, substantia alba. (adj.) Sv: vit. Eng: white, albus. Av lat. albus = vit.

Alveolaris

Som hör till alveolus; t.ex. canalis alveolaris. (adj.) Sv: alveolär. Eng: alveolar. Av lat. alveolus = liten håla.

Alvéolus (alveol)

Liten urholkning eller luftsäck, t.ex. i lungan där gasutbyte sker. (subst.) Sv: alveol. Eng: alveolus (pl. alveoli). Lekman: luftsäck, lungblåsa. Av lat. alveolus = liten håla, diminutiv av alveus = ränna, urholkning.

Ambiguus

Tvetydig, sluttande åt två sidor; t.ex. nucleus ambiguus i hjärnstammen. (adj.) Sv: ambiguus. Eng: ambiguous. Av lat. ambiguus = tvivel, av ambi (på båda sidor) + agere = driva.

Ampulla

Utvidgning på ett rör; t.ex. ampulla recti, ampulla ductus deferens. (subst.) Sv: ampull. Eng: ampulla. Av lat. ampulla = liten dubbelhalsad flaska, diminutiv av amphora.

Analis

Som hör till anus/ändtarmsöppningen. (adj.) Sv: anal. Eng: anal. Av lat. anus = ring, ändtarmsöppning.

Anastomosis

Förbindning; öppning eller förbindelsested mellan kärl, nerver eller ihåliga organ. (subst.) Sv: anastomos. Eng: anastomosis. Av grek. anastomoun = öppna munnen, av ana + stoma = mun.

Anatomisk position

Standardläget för anatomiska beskrivningar: kroppen stående upprätt, ansiktet framåt, armarna längs sidan med handflatorna vända framåt. (subst.) Eng: anatomical position. Av grek. ana- (upp) + temnein = skära; "att skära upp" syftar på dissektionskonsten.

Angularis

Vinkelformig, hörande till en vinkel. (adj.) Sv: angulär. Eng: angular. Av lat. angulus = vinkel, hörn.

Angulus

Vinkel, hörn; t.ex. angulus mandibulae (käkvinkeln), angulus sterni (bröstbensvinkeln). (subst.) Sv: vinkel. Eng: angle, corner. Av lat. angulus = vinkel, hörn.

Ante

Prefix/adverb: framför, innan. (prefix) Eng: ante- (before, in front of). Av lat. ante = framför.

Antebrachium

Underarm; forearm. (subst.) Sv: underarm. Eng: forearm, antebrachium. Av lat. ante (framför) + brachium = arm; "armdelen framför armbågen".

Anteflexio

Framåtböjning av ett organ; t.ex. uterus anteflexus. (subst.) Sv: anteflexion. Eng: anteflexion. Av lat. ante (framåt) + flectere = böja.

Anterior

På framsidan; mot buken (synonym: ventral). (adj.) Sv: framåt, ventral. Eng: anterior, ventral. Av lat. anterior = framre, komparativ av ante = före.

Anteversion

Framåttippning av ett organ eller ledhals, t.ex. femurhalsen eller uterus (motsats: retroversion). (subst.) Eng: anteversion. Av lat. ante (före) + vertere = vända.

Antrum

Grotta, håla; t.ex. antrum pyloricum (magsäckens portionsregel), antrum mastoideum. (subst.) Sv: antrum. Eng: antrum, cavity. Av grek. antron = grotta.

Anularis

Ringformig; t.ex. fibrocartilago anularis. (adj.) Sv: anulär. Eng: annular, ring-shaped. Av lat. anulus = ring.

Anulus

Liten ring; ringformig struktur. (subst.) Sv: anulus, ring. Eng: annulus, ring. Av lat. anulus, diminutiv av anus = ring.

Anus

Ring; ändtarmens yttre öppning. (subst.) Sv: ändtarmsöppning. Eng: anus. Lekman: röven (vulgärt), ändtarmsöppningen. Av lat. anus = ring, cirkel.

Aorta

Kroppens största artär; utgår från vänster hjärtkammare. (subst.) Eng: aorta. Lekman: stora kroppspulsådern. Av grek. aorte, av aeirein = lyfta, hänga upp.

Aorticus

Som hör till aorta. (adj.) Sv: aortisk. Eng: aortic. Av grek. aorte = stora kroppspulsådern.

Apertura

Öppning, ingång; t.ex. apertura thoracis superior. (subst.) Sv: apertur, öppning. Eng: aperture, opening. Av lat. aperire = öppna; apertura = öppning.

Apex

Spets, topp; t.ex. apex pulmonis (lungtoppet), apex cordis (hjärtspetsen). (subst.) Sv: spets, apex. Eng: apex, tip. Av lat. apex = spets, topp.

Aponeurosis

Utbredd sena; platt bindvävshinna som förbinder muskler eller fäster dem mot ben. (subst.) Sv: aponeuros. Eng: aponeurosis. Lekman: platt sena. Av grek. apo (från) + neuron = sena, nerv; flat senehinna.

Apophysis

Utväxt, frambuktning på ett ben; benig utskjutning som aldrig var ett eget ossifikationscenter. (subst.) Sv: apofys. Eng: apophysis. Av grek. apo (av) + phyein = växa.

Appendix

Bihang; t.ex. appendix vermiformis = blindtarmsappendixet. (subst.) Sv: appendix, bihang. Eng: appendix. Lekman: blindtarmen (vid appendix vermiformis). Av lat. appendere = hänga på, av ad + pendere = hänga.

Aqua

Vatten. (subst.) Sv: vatten. Eng: water, aqua. Av lat. aqua = vatten.

Aquaeductus

Vattenledning; smal kanal för vätska, t.ex. aqueductus cerebri (Sylvii). (subst.) Sv: akvedukt. Eng: aqueduct. Av lat. aqua (vatten) + ductus = ledning.

Arachnoidalis

Som hör till arachnoidea; t.ex. granulationer arachnoidales. (adj.) Sv: arachnoideal. Eng: arachnoid. Av grek. arachne = spindel.

Arachnoidea

Spindelvävshinna; mellersta av hjärnans tre hinnor, med nätliknande utseende. (subst.) Sv: arachnoidea. Eng: arachnoid mater. Lekman: spindelvävshinna. Av grek. arachne (spindel) + eidos = likhet; spindelvävliknande hinna.

Arcuatus

Bågformig; t.ex. ligamentum arcuatum, nucleus arcuatus. (adj.) Sv: bågformig. Eng: arcuate. Av lat. arcus = båge + -atus (adj.-suffix).

Arcus

Båge; bågformig anatomisk struktur. (subst.) Sv: båge. Eng: arch, arcus. Av lat. arcus = båge, pil.

Area

Fält, yta; avgränsat anatomiskt område. (subst.) Sv: area, yta, fält. Eng: area, region. Av lat. area = öppen yta, tomt.

Areola

Liten yta; t.ex. areola mammae = bröstvårtsareolan (pigmenterat hudområde kring bröstvårtan). (subst.) Sv: areola. Eng: areola. Av lat. areola, diminutiv av area = yta.

Arrector

Höjare, resare; m. arrector pili = hårresarmuskeln (slät muskel vid hårsäcken). (subst.) Sv: resare. Eng: erector, arrector. Av lat. arrigere = resa upp, av ad + regere = räta.

Arteria (artär)

Blodkärl som leder blod bort från hjärtat. (subst.) Sv: artär. Eng: artery. Lekman: pulsåder. Av grek. arteria, av aer (luft) + terein = hålla; antika greker trodde att artärer innehöll luft.

Arteriola

Liten artär; kärl mellan artär och kapillär. (subst.) Sv: arteriol. Eng: arteriole. Av lat. arteria + -ola (diminutiv).

Arteriosus

Artärrik, som hör till artärer; t.ex. ductus arteriosus (fostrets förbindning mellan aorta och a. pulmonalis). (adj.) Sv: arteriös. Eng: arterial, arteriosus. Av grek. arteria = artär.

Arthron

Led (grek.); kombineringsform i ord som arthritis, arthroplastik. (subst.) Sv: led. Eng: joint, articulation. Av grek. arthron = led, fog.

Articularis

Som hör till en led; t.ex. capsula articularis. (adj.) Sv: artikulär. Eng: articular. Av lat. articulus = led.

Articulatio

Led; anatomisk förbindning mellan ben. (subst.) Sv: led. Eng: joint, articulation. Av lat. articulus = liten led, diminutiv av artus = led, fog.

Arytenoideus

Skålformig, kannformig; arytenoidbrosket i larynx (bidrar till stämbandsfunktionen). (adj.) Sv: arytenoid. Eng: arytenoid. Av grek. arytaina (slev, kanna) + eidos = form.

Ascendens

Uppåtstigande; t.ex. aorta ascendens (uppgående aorta), colon ascendens. (adj.) Sv: ascenderande. Eng: ascending. Av lat. ascendere = stiga upp.

Asper

Sträv, ojämn; t.ex. linea aspera = det sträva benet på femurs baksida. (adj.) Sv: sträv, ojämn. Eng: rough, asper. Av lat. asper = sträv.

Atlas (C1)

Första halskotan; bär upp skallen och artikulerar med nackbenet. (subst.) Eng: atlas. Lekman: nickarkotan. Uppkallat efter titanen Atlas i grekisk mytologi, som bar upp himlavalvet.

Atrium

Förmak; en av hjärtats två övre kamrar. (subst.) Sv: förmak. Eng: atrium (pl. atria). Lekman: hjärtförmak. Av lat. atrium = förgård, entréhall.

Atrophia

Förtvinan; minskad storlek av ett organ, vävnad eller cell pga. minskad cellvolym eller cellantal. (subst.) Sv: atrofi. Eng: atrophy. Av grek. a- (utan) + trophe = näring; undernäring.

Auditivus

Som hör till hörseln; meatus acusticus = hörselgången. (adj.) Sv: auditiv. Eng: auditory. Av lat. audire = höra + -ivus.

Auditus

Hörsel; hörselorgan. (subst.) Sv: hörsel. Eng: hearing, auditus. Av lat. audire = höra.

Auricula

Litet öra; t.ex. auricula atrii = hjärtats förmaksbihang, eller ytterörat. (subst.) Sv: öronsnäcka, förmaksbihang. Eng: auricle. Av lat. auricula, diminutiv av auris = öra.

Auricularis

Hörande till örat eller auricula; t.ex. n. auricularis magnus. (adj.) Sv: aurikulär. Eng: auricular. Av lat. auricula = litet öra.

Auris

Öra. (subst.) Sv: öra. Eng: ear, auris. Av lat. auris = öra.

Auxiliaris

Hjälpande, understödjande; hjälpmuskel eller bistruktur. (adj.) Sv: auxiliär. Eng: auxiliary. Av lat. auxilium = hjälp.

Avis

Fågel; används i anatomisk nomenklatur (t.ex. crista galli – tuppen). (subst.) Eng: bird. Av lat. avis = fågel.

Axilla

Armhåla. (subst.) Sv: armhåla. Eng: axilla, armpit. Av lat. axilla = armhåla, diminutiv av ala = vinge.

Axillaris

Som hör till axillan (armhålan); t.ex. a. axillaris, n. axillaris, lymfnoder axillares. (adj.) Sv: axillär. Eng: axillary. Av lat. axilla = armhåla.

Axis (C2)

Andra halskotan; densutskotet möjliggör rotation av atlas och skallen. (subst.) Eng: axis. Lekman: vridkotan. Av lat. axis = axel, pivå.

Axon

Nervcellfibern som leder aktionspotentialen bort från cellkroppen. (subst.) Eng: axon, nerve fiber. Av grek. axon = axel.

Azygos

Oparig; vena azygos = oparig ven på höger sida av ryggraden. (adj.) Sv: azygosvenen. Eng: azygos. Av grek. a- (utan) + zygon = ok, par.

B

Barba

Skägg; hår i ansiktet på hakan/kinderna. (subst.) Sv: skägg. Eng: beard, barba. Av lat. barba = skägg.

Basalis

Basal; belägen vid eller hörande till basen. (adj.) Sv: basal. Eng: basal. Av lat. basis = bas, grund.

Basilaris

Basalt belägen; t.ex. arteria basilaris (hjärnstammens basala artär), membrana basilaris i cochlea. (adj.) Sv: basilar. Eng: basilar. Av lat. basis = bas.

Basis

Bas; nedre eller bredaste delen av en anatomisk struktur. (subst.) Sv: bas. Eng: base, basis. Av grek./lat. basis = grund, steg, fundament.

Bi

Prefix: två, dubbel. (prefix) Eng: bi- (two, double). Av lat. bi- = två, dubbel.

Biceps

Tvåhövdad muskel (med två ursprung), t.ex. M. biceps brachii i överarmen. (subst.) Eng: biceps. Av lat. bi- (två) + caput = huvud; "tvåhövdad".

Bicuspidatus

Tvåspetsig; t.ex. valva bicuspidalis (mitralisklaffens gamla namn, med två fliker). (adj.) Sv: tvåkupig. Eng: bicuspid. Av lat. bi- (två) + cuspis = spets.

Bifidus

Tvådelad, kluven; t.ex. processus spinosus bifidus på halskotor. (adj.) Sv: tvådelad. Eng: bifid, cleft. Av lat. bi- (två) + findere = klyva.

Bifurcatio

Förgrening i två grenar; t.ex. bifurcatio tracheae, bifurcatio aortae. (subst.) Sv: bifurkation, förgrening. Eng: bifurcation. Av lat. bi- (två) + furca = gaffel.

Bifurcatus

Tvågrenad; delad i två. (adj.) Sv: tvågrenad. Eng: bifurcate. Av lat. bi- (två) + furca = gaffel.

Bilateralis

Bilateral; på båda sidor av kroppen. (adj.) Sv: bilateral. Eng: bilateral. Av lat. bi- (två) + latus = sida.

Bipennatus

Dubbelfjädrad; muskelarrangemang med fibrer från båda sidor av en central sena, t.ex. m. rectus femoris. (adj.) Sv: dubbelfjädrad. Eng: bipennate. Av lat. bi- (två) + penna = fjäder.

Biventer

Tvåbukig; muskel med två magsdelar, t.ex. m. digastricus (äldre synonym). (adj.) Sv: tvåbukig. Eng: digastric, biventer. Av lat. bi- (två) + venter = mage, buk.

Brachialis

Som hör till brachium (överarmen); t.ex. m. brachialis, arteria brachialis, plexus brachialis. (adj.) Sv: brakial. Eng: brachial. Av lat. brachium = överarm.

Brachium

Överarm. (subst.) Sv: överarm. Eng: arm, brachium. Av lat./grek. brachion = arm.

Branchiogen

Utvecklad ur gälorna (embryologi); t.ex. strukturer från de faringeala bågarna. (adj.) Sv: brankiogen. Eng: branchiogenic. Av grek. branchia (gälar) + genein = alstra.

Brevis

Kort. (adj.) Sv: kort. Eng: short, brevis. Av lat. brevis = kort.

Bronchialis

Som hör till bronkerna; t.ex. rami bronchiales, arteria bronchialis. (adj.) Sv: bronkial. Eng: bronchial. Av grek. bronchos = luftrör.

Bronchus

Luftrör; grenröret som leder luft från trachea till lungvävnaden. (subst.) Sv: bronk, luftrör. Eng: bronchus (pl. bronchi). Lekman: luftrörsgren. Av grek. bronchos = luftstrupe.

Bucca

Kind; kindmuskeln och kindregionen. (subst.) Sv: kind. Eng: cheek, bucca. Av lat. bucca = kind, mun (uppblåst).

Buccalis

Som hör till bucca (kinden); t.ex. ramus buccalis, glandula buccalis. (adj.) Sv: buckal. Eng: buccal. Av lat. bucca = kind.

Bucinator

Hornblåsare; m. buccinator = kindmuskeln, bildar kindväggen och hjälper till vid tuggning och blåsning. (subst.) Sv: kindmuskeln. Eng: buccinator. Av lat. bucina = horn, trumpet + -ator = aktör.

Bukläge (prone)

Liggande på magen med ansiktet nedåt; används vid undersökning av rygg och vid intensivvård. (subst.) Sv: magläge. Eng: prone position. Av lat. pronus = framåtlutad, liggande på magen.

Bulbus

Lök, knöl; sfärisk anatomisk struktur, t.ex. bulbus oculi (ögongloben), bulbus aortae, bulbus olfactorius. (subst.) Sv: bulb. Eng: bulb, bulbus. Av lat./grek. bulbus = lök, knöl.

Bulla

Blåsa, upphöjning; luftfylld kavitet eller bensäck, t.ex. bulla ethmoidalis. (subst.) Sv: bulla. Eng: bulla. Av lat. bulla = bubbla, sigill.

Bursa

Påse, säck; slemsäck som minskar friktion vid leder och muskler. (subst.) Sv: slemsäck, bursa. Eng: bursa (pl. bursae). Lekman: slemsäck. Av grek. byrsa = pung, läderpåse.

C

Cadaver

Lik; kropp efter döden. (subst.) Sv: lik, kadaver. Eng: cadaver, corpse. Av lat. cadere = falla; cadens = fallande (den som fallit ned).

Caecum

Blindtarm; tjocktarmens blinda begynnelsesdel i höger fossa iliaca. (subst.) Sv: blindtarm, caecum. Eng: cecum, caecum. Lekman: blindtarmen. Av lat. caecus = blind; caecum intestinum = blind tarm.

Caeruleus

Blå; t.ex. locus caeruleus = blå fläcken i hjärnstammen (noradrenergt centrum). (adj.) Sv: blå. Eng: blue, cerulean. Av lat. caeruleus = himmelblå, av caelum = himmel.

Calcaneus

Hälben; det största tarsalbenet. (adj.) Sv: hälben; även: kalkaneus. Eng: calcaneus, heel bone. Av lat. calx = häl.

Calcar

Sporre; benig utskjutning, t.ex. calcar avis i hjärnans occipitalhorn. (adj.) Sv: sporre. Eng: spur, calcar. Av lat. calcar = sporre, av calx = häl.

Calix

Bägare; t.ex. calices renales = njurbägarna (minor och major). (subst.) Sv: bägare, kalix. Eng: calyx (pl. calyces). Av grek./lat. calix = bägare, kalk.

Callosus

Valkig, hård, förhårdnad; t.ex. corpus callosum = hjärnbalken (platt nervfiberbant). (adj.) Sv: kall, hård. Eng: callous. Av lat. callum = förhårdnad hud.

Callus

Förhårdnad; benläkningsmaterial som bildas vid frakturläkning. (subst.) Sv: kallus, bensval. Eng: callus, callous. Av lat. callum = förhårdnad, hård hud.

Calvaria

Skalltaket; den övre delen av skallen (os frontale + ossa parietalia + os occipitale). (subst.) Sv: skalltaket. Eng: calvaria, skullcap. Lekman: hjässan. Av lat. calvaria = skalltaket, av calvus = skallad.

Camera

Kammare; sluten kavitet i ett organ, t.ex. camera anterior/posterior bulbi oculi. (subst.) Sv: kammare. Eng: chamber, camera. Av lat. camera = välvt rum, av grek. kamara = välvning.

Canaliculus

Liten kanal; t.ex. canaliculi ossei = benets kanaliculi, canaliculus lacrimalis. (subst.) Sv: kanalikulus. Eng: canaliculus. Av lat. canalis + -iculus (dubbelt diminutiv).

Canalis

Kanal; rörformigt hålrum i ben eller vävnad. (subst.) Sv: kanal. Eng: canal, channel. Av lat. canalis = kanal, av canna = rör av vass.

Caninus

Hundtands-; som hör till hörntanden. (adj.) Sv: hörntand. Eng: canine. Av lat. canis = hund; dens caninus = hundtand.

Canis

Hund; ingår i anatomisk nomenklatur (t.ex. dens caninus = hörntanden). (subst.) Eng: dog. Av lat. canis = hund.

Capillaris

Hårfin; som hör till kapillärer. (adj.) Sv: kapillär. Eng: capillary. Av lat. capillus = hår; capillaris = hårfin.

Capillus

Hår; framför allt hår på huvudet. (subst.) Sv: hår. Eng: hair. Av lat. capillus = hår, av caput = huvud.

Capitatus

Huvudförsedd; t.ex. os capitatum = det stora handrotsbenet (störst i carpus). (adj.) Sv: kapitat. Eng: capitate. Av lat. caput = huvud + -atus.

Capitulum

Litet huvud; liten avrundad ledyta på ett ben. (subst.) Eng: capitulum. Lekman: liten ledknöl. Av lat. caput (huvud) + -ulum (diminutiv) = litet huvud.

Capsula

Kapsel; hinna eller hölje som omger ett organ eller en led. (subst.) Sv: kapsel. Eng: capsule. Lekman: leddyna (vid ledkapsel). Av lat. capsa (ask, box) + -ula (diminutiv) = liten ask.

Capsularis

Som hör till capsula; t.ex. ligamentum capsulare. (adj.) Sv: kapsulär. Eng: capsular. Av lat. capsula = kapsel.

Caput

Huvud; ledhuvudet som passar in i en ledgrop. (subst.) Sv: huvud. Eng: head, caput. Av lat. caput = huvud.

Cardia

Övre magmunnen; kardia = övergången matstrupe–magsäck. (subst.) Sv: kardia, övre magmunnen. Eng: cardia, cardiac orifice. Av grek. kardia = hjärta; gamla greker ansåg magmunnen ligga nära hjärtat.

Cardiacus

Som hör till hjärtat eller kardia (övre magmunnen). (adj.) Sv: kardiell, hjärtlig. Eng: cardiac. Av grek. kardia = hjärta.

Carina

Köl, båtköl; t.ex. carina tracheae = den bromskkörningsformation där trachea delar sig i två bronker. (subst.) Sv: karina, köl. Eng: carina. Av lat. carina = köl, skrovbotten.

Carnosus

Köttig, köttrik; t.ex. tendo carnosus (mjuk sena). (adj.) Sv: köttig. Eng: carnous, fleshy. Av lat. caro/carnis = kött.

Caro

Kött; mjukvävnad, muskelvävnad. (subst.) Sv: kött. Eng: flesh, meat. Av lat. caro (gen. carnis) = kött, köttstyck.

Caroticus

Som hör till halspulsådern; t.ex. glomus caroticum, sinus caroticus. (adj.) Sv: karotid. Eng: carotid. Av grek. karoein = bedöva (tryck mot artären ger medvetslöshet).

Carotis

Halspulsådern; arteria carotis communis med grenarna interna och externa. (subst.) Sv: karotisartären, halspulsådern. Eng: carotid artery. Lekman: halspulsådern. Av grek. karos = djup sömn; tryck mot artären ger bewusstlosighet.

Carpeus

Som hör till carpus/handleden. (adj.) Sv: karpal. Eng: carpal. Av grek. karpos = handled.

Carpus

Handrot; de åtta handrotsbenen och deras region. (subst.) Sv: handrot. Eng: carpus, wrist. Lekman: handleden (vardaglig). Av grek. karpos = handled, möjligen besläktat med karpos = frukt (skörda).

Cartilagineus

Broskliknande; med broskens konsistens. (adj.) Sv: broskliknande. Eng: cartilaginous. Av lat. cartilago = brosk.

Cartilaginosus

Broskhaltig; innehållande brosk. (adj.) Sv: broskhaltig. Eng: cartilaginous. Av lat. cartilago = brosk.

Cartilago

Brosk; stödvävnad med hyalint, fibrös eller elastisk typ. (subst.) Sv: brosk. Eng: cartilage. Lekman: brosk. Av lat. cartilago = brosk, mjuk ben.

Caruncula

Liten vårta; körtelliknande upphöjning, t.ex. caruncula lacrimalis (tårkörtelvårtan). (subst.) Sv: karunkel. Eng: caruncle. Av lat. caruncula, diminutiv av caro = kött.

Cauda

Svans; nedre eller bakre del av en struktur, t.ex. cauda equina (nervtrådar i spinalkanalen), cauda pancreatis. (subst.) Sv: svans. Eng: tail, cauda. Av lat. cauda = svans.

Caudal (kaudal)

Mot svansen; nedåt i kroppen hos människan (synonym: inferior). (adj.) Sv: kaudal, nedre. Eng: caudal, inferior. Av lat. cauda = svans.

Caudatus

Svansförsedd; t.ex. nucleus caudatus (svansbärande kärna i basalganglier). (adj.) Sv: kaudad, svansförsedd. Eng: caudate. Av lat. cauda = svans + -atus.

Cavernosus

Hålrik, försedd med hålrum; t.ex. corpus cavernosum (erektil vävnad), sinus cavernosus. (adj.) Sv: kavernös. Eng: cavernous. Av lat. caverna = grotta, hålighet.

Cavitas

Urholkning, hålrum; t.ex. cavitas abdominalis, cavitas tympani. (subst.) Sv: kavitet, hålrum. Eng: cavity. Av lat. cavus = ihålig + -itas.

Cavitas glenoidalis

Ledhålan på scapula där humerus sitter i axelleden. (subst.) Sv: ledpanna, glenoidpanna. Eng: glenoid cavity, glenoid fossa. Av lat. cavus (ihålig) + grek. glene (ledpanna) + eidos = form.

Cavum

Håla, hålrum; t.ex. cavum nasi = näshålan. (subst.) Sv: hålrum, kavitet. Eng: cavity, cavum. Av lat. cavus = ihålig.

Cavus

Ihålig; t.ex. pes cavus = hohlfot. (subst.) Sv: ihålig. Eng: hollow, cavus. Av lat. cavus = ihålig, urholkad.

Cella

Rum, förvaringsutrymme; cell (biologisk enhet). (subst.) Sv: cell. Eng: cell, room. Av lat. cella = rum, förråd.

Cellula

Liten cell; t.ex. cellulae ethmoidales = silbensceller. (subst.) Sv: cellula, liten cell. Eng: cellule, small cell. Av lat. cella + -ula (diminutiv).

Central

Mot centrum; i nervsystemet avser det hjärnan och ryggmärgen (CNS). (adj.) Eng: central. Motsats: perifer. Av lat. centrum, av grek. kentron = mittpunkt.

Centrum

Medelpunkt, centrum; t.ex. centrum tendineum diaphragmatis. (subst.) Sv: centrum, mittpunkt. Eng: center, centre. Av lat. centrum, av grek. kentron = mittpunkt.

Cephale

Huvud (grek.); kombineringsform i bl.a. encephalon, cephalicus. (prefix) Sv: huvud-. Eng: cephalo-. Av grek. kephale = huvud.

Cephalicus

Som hör till huvudet; t.ex. vena cephalica. (adj.) Sv: cefalisk. Eng: cephalic. Av grek. kephale = huvud.

Cerebellaris

Som hör till lillhjärnan; t.ex. arteria cerebellaris. (adj.) Sv: cerebellär. Eng: cerebellar. Av lat. cerebellum = liten hjärna.

Cerebellum

Lillhjärna; koordinerar rörelser, balans och finmotorik. (subst.) Sv: lillhjärnan. Eng: cerebellum. Lekman: lilla hjärnan. Av lat. cerebellum = liten hjärna, diminutiv av cerebrum.

Cerebralis

Som hör till storhjärnan (cerebrum); t.ex. arteria cerebri. (adj.) Sv: cerebral. Eng: cerebral. Av lat. cerebrum = hjärna.

Cerebrum

Storhjärna; ansvarar för medvetande, motorik, sensorik och kognition. (subst.) Sv: storhjärnan. Eng: cerebrum. Av lat. cerebrum = hjärna.

Cerumen

Öronvax; sekret från glandulae ceruminosae i yttre hörselgången. (subst.) Sv: öronvax, cerumen. Eng: cerumen, earwax. Lekman: öronvax. Av lat. cera = vax.

Cervicalis

Som hör till halsen; cervikala kotor = halskotor (C1–C7). (adj.) Sv: cervikal. Eng: cervical. Lekman: hals-. Av lat. cervix = hals, nacke.

Cervix

Hals; smal halsformad del av ett organ, t.ex. cervix uteri (livmoderhals), cervix dentis (tandens hals). (subst.) Sv: hals, cervix. Eng: neck, cervix. Av lat. cervix = nackens del, hals.

Chiasma

Korsning; t.ex. chiasma opticum = synkorsningen där synnervsfibrerna korsas. (subst.) Sv: korsning, kiasma. Eng: chiasm, chiasma. Av grek. chiasma = korsning, av chi = bokstaven X.

Choana

Bakre näsöppningen; öppningen mellan näshålan och nasopharynx. (subst.) Sv: koana, bakre näsöppning. Eng: choana (pl. choanae), posterior nasal aperture. Av grek. choane = tratt.

Choledochus

Gemensamma gallgången; ductus choledochus leder galla till duodenum. (subst.) Sv: gemensamma gallgången. Eng: common bile duct. Lekman: gallgången. Av grek. chole (galla) + dechesthai = mottaga.

Chondralis

Som hör till brosk; t.ex. ossificatio chondralis = broskossifikation. (adj.) Sv: kondral. Eng: chondral. Av grek. chondros = brosk.

Chondros

Brosk (grek.); kombineringsform i bl.a. chondritis, chondroblast. (prefix) Sv: brosk-. Eng: chondro-. Av grek. chondros = brosk, korn.

Chorda

Sträng; t.ex. chordae tendineae (hjärtats senesträngar), chorda tympani (nervsträng i mellanörat). (subst.) Sv: sträng, korda. Eng: chord, chorda. Av grek. chorde = tarm, sträng.

Chorioidea

Ögats kärlhinna; mellersta lagret i ögonväggen mellan sclera och retina. (subst.) Sv: åderhinna, chorioidea. Eng: choroid. Av grek. chorion (fosterhinna) + eidos = utseende; hinnan liknar en fosterhinna.

Chorion

En fosterhinna; yttersta fosterhinna. (subst.) Sv: chorion, yttre fosterhinna. Eng: chorion. Av grek. chorion = fosterhinna, hud.

Chylus

Tarmlymfa; lymfa från tunntarmen rik på fett (chylomikroner), vit till färgen. (subst.) Sv: chylus, tarmlymfa. Eng: chyle. Av grek. chylos = juice, saft.

Ciliaris

Som hör till strålkroppen eller ögonfransen; t.ex. corpus ciliare, glandula ciliaris (Meiboms körtel). (adj.) Sv: ciliär. Eng: ciliary. Av lat. cilium = ögonhår, av cilia = ögonfransar.

Cilium

Ögonhår; rörlig cellutskott (cilium) på epitelceller. (subst.) Sv: cilia (pl.), ögonhår. Eng: cilium (pl. cilia), eyelash. Av lat. cilium = ögonhår, ögonlock.

Cinereus

Askgrå; t.ex. substantia cinereus (äldre term för grå substans). (adj.) Sv: askgrå. Eng: ash-gray, cinereous. Av lat. cinis/cineris = aska.

Cingulum

Gördel; nervbana i storhjärnan (cingulum = cingulate gyrus omgivande corpus callosum). (subst.) Sv: cingulum, gördel. Eng: cingulum. Av lat. cingere = omgörda; cingulum = bälte.

Circularis

Ringformig, cirkulär; t.ex. plicae circulares i tunntarmen, musculus circularis. (adj.) Sv: cirkulär. Eng: circular. Av lat. circulus = ring, cirkel.

Circumductio

Cirkelrörelse; kombinerad rörelse i alla plan kring en led, t.ex. schulderleden. (subst.) Sv: cirkumduktion. Eng: circumduction. Av lat. circum (runt) + ducere = leda.

Circumferentia

Omkrets; periferin av en rund struktur. (subst.) Sv: omkrets, circumferens. Eng: circumference. Av lat. circum (runt) + ferre = bära.

Cirkumduktion

Cirkulär rörelse i en led; kombinerar flexion, extension, abduktion och adduktion. (subst.) Eng: circumduction. Av lat. circum (runt) + ducere = leda.

Cisterna

Vätskebehållare; utvidgade delar av subarachnoidalrummet, t.ex. cisterna magna. (subst.) Sv: cistern, behållare. Eng: cistern, cisterna. Av lat. cisterna = vattenbehållare.

Claustrum

Stängsel, spärr; tunn grå substansplatta i telencephalon, belägen lateralt om putamen. (subst.) Sv: claustrum. Eng: claustrum. Av lat. claustrum = lås, stängsel, av claudere = stänga.

Clavicula

Nyckelben; förbinder sternum med scapula. (subst.) Sv: nyckelben; även: klavikel. Eng: clavicle, collarbone. Av lat. clavis (nyckel) + -cula (diminutiv) = liten nyckel; benets form liknar en nyckel.

Clavicularis

Som hör till nyckelbenet; t.ex. ligamentum acromioclaviculare. (adj.) Sv: klavikulär. Eng: clavicular. Av lat. clavicula = nyckelben.

Clavis

Nyckel; ingår i clavicula (nyckelbenets form liknar en nyckel). (subst.) Sv: nyckel. Eng: key. Av lat. clavis = nyckel.

Clitoris

Klitoris; erogent organ hos kvinna, homologt med penis. (subst.) Sv: klitoris. Eng: clitoris. Lekman: klitoris. Av grek. kleitoris = kittlande del, av kleiein = stänga eller kleitoris = kulle.

Clivus

Sluttning; benyta i skallbasen (clivus Blumenbachii) från dorsum sellae till foramen magnum. (subst.) Sv: clivus, sluttning. Eng: clivus, slope. Av lat. clivus = sluttning.

CNS

Centrala nervsystemet; hjärna och ryggmärg. (subst.) Eng: central nervous system (CNS). Jfr PNS. Av lat. centralis + grek. neuron = nerv.

Coccygeus

Som hör till os coccygis (svanskotorna); t.ex. m. coccygeus. (adj.) Sv: coccygeal, svanskots-. Eng: coccygeal. Av grek. kokkyx = gök, kokkos = kärna.

Coccygicus

Gökliknande; relaterad till coccyx. (adj.) Sv: göklik. Eng: coccygic. Av grek. kokkyx = gök.

Coccyx

Svanskota; de 3–5 sammanvuxna svanskotorna, formen liknar en göknäbb. (subst.) Sv: svanskota, coccyx. Eng: coccyx, tailbone. Lekman: svanskotan. Av grek. kokkyx = gök; formen liknar en göknäbb.

Cochlea

Snäcka; hörselorganet i innerörat med spiralformad struktur. (subst.) Sv: snäcka, cochlea. Eng: cochlea. Lekman: hörselnäckan. Av lat./grek. cochlea = snäcka, snigel.

Cochlearis

Som hör till cochlea (snäckan); t.ex. n. cochlearis, ductus cochlearis. (adj.) Sv: kokleär. Eng: cochlear. Av lat. cochlea = snäcka.

Coeliacus

Som hör till bukhålan; t.ex. truncus coeliacus (bålens stora artärgren), plexus coeliacus. (adj.) Sv: celiakisk. Eng: celiac, coeliac. Av grek. koilia = bukhåla, mage.

Colicus

Som hör till kolon; t.ex. arteria colica. (adj.) Sv: kolisk. Eng: colic, colonic. Av grek. kolon = tjocktarm.

Collateralis

Löpande bredvid; t.ex. collaterala ligament på sidorna av en led. (adj.) Sv: kollateral. Eng: collateral. Av lat. col- (med) + latus = sida.

Colliculus

Liten kulle; t.ex. colliculi superiores/inferiores i mesencephalon (syn- och hörselmitt). (subst.) Sv: kolikulus, liten kulle. Eng: colliculus. Av lat. collis (kulle) + -culus (diminutiv).

Collum

Hals; smal del av ett organ, t.ex. collum femoris (lårbenshals), collum uteri. (subst.) Sv: hals, collum. Eng: neck, collum. Av lat. collum = hals.

Colon

Tjocktarm; del av tarmen (colon ascendens, transversum, descendens, sigmoideum). (subst.) Sv: tjocktarm, kolon. Eng: colon. Lekman: tjocktarmen. Av grek. kolon = tjocktarm.

Columna

Pelare; t.ex. columna vertebralis = ryggraden (ryggradspelaren). (subst.) Sv: pelare, kolumn. Eng: column, pillar. Av lat. columna = pelare.

Columna vertebralis

Ryggraden; 33–34 kotor indelade i cervical-, thorakal-, lumbal-, sakral- och coccygealnivå. (subst.) Sv: ryggrad, kotpelare. Eng: vertebral column, spine, spinal column. Av lat. columna (pelare) + vertebra av vertere = vända.

Commissura

Förbindning; nervfiberbunt som förbinder de båda hjärnhalvorna, t.ex. commissura anterior. (subst.) Sv: kommissur, förbindning. Eng: commissure. Av lat. committere = sammanfoga; commissura = fogning.

Communicans

Sammanhängande, förbindande; t.ex. rami communicantes (nerver som förbinder spinalnerv med sympatisk gränssträng). (adj.) Sv: kommunicerande. Eng: communicating, communicans. Av lat. communicare = dela, meddela.

Communis

Gemensam, delad; t.ex. arteria carotis communis, ductus choledochus communis. (subst.) Sv: gemensam. Eng: common, communis. Av lat. communis = gemensam, delad.

Compactus

Hoptryckt, kompakt; t.ex. substantia compacta = det kompakta benet (corticalt ben). (adj.) Sv: kompakt. Eng: compact. Av lat. compingere = pressa ihop; compactus = sammanpressad.

Compositus

Sammansatt; t.ex. musculus compositus. (adj.) Sv: sammansatt. Eng: composite, compound. Av lat. componere = sätta ihop; compositus = sammansatt.

Concha

Mussla, näsmussla; t.ex. conchae nasales (näsmusslorna), concha auriculae (ytterörats fördjupning). (subst.) Sv: näsmussla, konka. Eng: concha, turbinate. Lekman: näsmussla. Av lat./grek. concha = musslskal.

Conchalis

Som hör till concha. (adj.) Sv: konkal. Eng: conchal. Av lat. concha = mussla.

Condylaris

Som hör till en kondyl/ledknöl; t.ex. articulatio condylaris. (adj.) Sv: kondylär. Eng: condylar. Av grek. kondylos = knoge.

Condyloideus

Kondylliknande, ledknölsformad; t.ex. processus condyloideus mandibulae. (adj.) Sv: kondyloid. Eng: condyloid. Av grek. kondylos (knoge) + eidos = form.

Condylus

Ledknöl; avrundad knöl på ett ben som bildar del av en led. (subst.) Sv: kondyl. Eng: condyle. Av grek. kondylos = knoge, knutig utbuktning.

Conjugatus

Förbunden, sammankopplad; t.ex. conjugata vera (bäckets inre tvärdiameter). (adj.) Sv: konjugat. Eng: conjugate. Av lat. conjugare = koppla samman; conjugatus = sammanfogad.

Conjunctivalis

Som hör till conjunctiva (bindehinnan); t.ex. saccus conjunctivalis. (adj.) Sv: konjunktival. Eng: conjunctival. Av lat. conjungere = förbinda; conjunctiva = bindhinna.

Conjunctivus

Förbindande; conjunctiva = ögats bindhinna som förbinder ögonlock med ögongloben. (adj.) Sv: konjunktiva. Eng: conjunctiva. Av lat. conjungere = förbinda.

Conoideus

Kägelformad; t.ex. ligamentum conoideum (del av ligamentum coracoclaviculare). (adj.) Sv: konoid. Eng: conoid. Av grek. konos (kägla) + eidos = form.

Constrictor

Sammandragare; ringformig muskel som drar ihop ett rör, t.ex. mm. constrictores pharyngis. (subst.) Sv: konstriktor. Eng: constrictor. Av lat. constringere = draga samman; constrictor = sammandragare.

Contortus

Vriden; t.ex. tubuli contorti i njuren (krokiga tubuli). (adj.) Sv: vriden, vinglad. Eng: convoluted, twisted. Av lat. contorquere = vrida; contortus = vriden.

Contralateral

På motsatt sida av kroppen (jfr ipsilateral). (adj.) Sv: kontralateral. Eng: contralateral. Av lat. contra (mot) + latus = sida.

Conus

Kägla, kon; t.ex. conus medullaris = ryggmärgens konus (spetsen), conus arteriosus = hjärtats utflödeskanal. (subst.) Sv: konus, kägla. Eng: cone, conus. Av grek./lat. conus = kägla.

Convexus

Konvex, utbuktande; t.ex. hemispherium convexum (hjärnans konvexa yta). (subst.) Sv: konvex. Eng: convex. Av lat. convexus = välvd utåt, av convehere = dra samman.

Copula

Band, förbindelsestycke; en förbindande struktur. (subst.) Sv: kopula, förbindning. Eng: copula, bond. Av lat. copula = band, kedjeled.

Copulo

Sammanbinda, para; att koppla samman. (verb) Sv: sammanbinda. Eng: to couple, join. Av lat. copulare = binda samman.

Cor

Hjärta. (subst.) Sv: hjärta. Eng: heart. Av lat. cor = hjärta, besläktat med grek. kardia.

Coracoideus

Korpnäbbslik; processus coracoideus = corpus coracoideum på scapula (bidar axelleden). (adj.) Sv: korakoid, korpnäbbslik. Eng: coracoid. Av grek. korax (korp) + eidos = form.

Corium

Läderhud, dermis; mellanskiktet i huden under epidermis. (subst.) Sv: läderhud, dermis. Eng: corium, dermis. Av lat. corium = läderhud, skinn.

Cornea

Hornhinna; ögats genomskinliga främre del. (subst.) Sv: hornhinna. Eng: cornea. Lekman: hornhinnan. Av lat. corneus (hornaktig) + -ea; cornea tunica = hornaktig hinna.

Cornealis

Som hör till cornea (hornhinnan). (adj.) Sv: korneal. Eng: corneal. Av lat. cornea = hornhinna.

Cornu

Horn; hornformig utskjutning, t.ex. cornu posterius/anterius ventriculi lateralis. (subst.) Sv: horn, cornu. Eng: horn, cornu. Av lat. cornu = horn.

Corona

Krona, krans, diadem; t.ex. corona glandis, corona dentis, corona radiata. (subst.) Sv: krona. Eng: crown, corona. Av lat. corona = krans, krona.

Coronalis (coronarius)

Som hör till corona; t.ex. arteriae coronariae (kranskärlen), planum coronale (frontalt plan). (adj.) Sv: koronar. Eng: coronary, coronal. Av lat. corona = krans.

Coronoideus

Kråknäbbslik; t.ex. processus coronoideus mandibulae, processus coronoideus ulnae. (adj.) Sv: koronoid. Eng: coronoid. Av grek. korone (kråka) + eidos = form.

Corpus

Kropp; den centrala delen av en struktur. (subst.) Sv: kropp. Eng: body, corpus. Av lat. corpus = kropp.

Corpus callosum

Hjärnbalken; nervfiberbunt som förbinder vänster och höger hjärnhalva. (subst.) Sv: hjärnbalk. Eng: corpus callosum. Av lat. corpus (kropp) + callosus = hård, förhårdnad.

Corpusculum

Liten kropp; t.ex. Meissners corpusculum (taktilreceptor), Malpighis corpusculum i njuren. (subst.) Sv: korpuskel. Eng: corpuscle. Av lat. corpus + -culum (diminutiv) = liten kropp.

Cortex

Bark; yttre lager, t.ex. hjärnbarken (cortex cerebri). (subst.) Sv: bark, cortex. Eng: cortex. Av lat. cortex = bark, skal.

Corticalis

Som hör till bark/cortex; t.ex. tractus corticospinalis, os corticale. (adj.) Sv: kortikal. Eng: cortical. Av lat. cortex/corticis = bark.

Costa (costae)

Revben; 12 par revben bildar bröstkorgen. (subst.) Sv: revben. Eng: rib, costa. Av lat. costa = revben, sida.

Costalis

Som hör till revbenen; t.ex. arcus costalis, processus costalis. (adj.) Sv: kostal. Eng: costal. Av lat. costa = revben.

Coxa

Höft; coxaleden = höftleden. (subst.) Sv: höft. Eng: hip, coxa. Av lat. coxa = höft.

Cranial (kranial)

Mot skallen/huvudet (synonym: superior). (adj.) Sv: kranial, övre. Eng: cranial, superior. Av grek. kranion = skalle.

Cranium (kranium)

Skallen; benskelettstrukturen som omger och skyddar hjärnan. (subst.) Sv: kranium, skalle. Eng: cranium, skull. Av grek. kranion = skalle.

Crassus

Tjock, grov; t.ex. intestinum crassum = tjocktarmen. (adj.) Sv: tjock. Eng: thick, coarse. Av lat. crassus = tjock, grov.

Cremster

Upphängare, band; m. cremaster = sädesträngsupphängaren (lyfter testikeln). (subst.) Sv: kremastermuskeln. Eng: cremaster. Av grek. kremaster = upphängare, av kremasthai = hänga.

Cribrosus

Silliknande, genomborrad; lamina cribrosa = silplattan i os ethmoidale (silbenet). (adj.) Sv: kribrös, silliknande. Eng: cribriform. Av lat. cribrum = sil + -osus.

Cricoideus

Ringformig; cartilago cricoidea = ringbrosket i larynx. (adj.) Sv: krikoid, ringformig. Eng: cricoid. Av grek. krikos (ring) + eidos = form.

Crista

List eller kam; upphöjd benrand, t.ex. crista iliaca (höftbensskammen). (subst.) Sv: list, kam. Eng: crest, ridge. Av lat. crista = kam, topp, tofs.

Cruciatus

Korsformig; ligamenta cruciata = korsbanden i knäleden. (adj.) Sv: korsbands-, korsformig. Eng: cruciate, cruciform. Av lat. crux/crucis = kors + -atus.

Cruralis

Som hör till crus/skänkeln; t.ex. nervus femoralis (äldre: n. cruralis). (adj.) Sv: krural. Eng: crural. Av lat. crus/cruris = skänkel, ben.

Crus

Skänkel, ben (underben); också pedunculi cerebri (hjärnstammens skänklar). (subst.) Sv: skänkel, ben. Eng: crus, leg. Av lat. crus = ben, underben, skänkel.

Cubitus

Armbåge. (subst.) Sv: armbåge. Eng: elbow, cubitus. Av lat. cubitus = armbåge, av cubare = ligga ned; det man stödjer sig mot när man liggar.

Cuboideus

Kubisk; os cuboideum = tärningsformigt tarsalben på fotutsidan. (adj.) Sv: kuboid. Eng: cuboid. Av grek. kubos (kub) + eidos = form.

Cuneiformis

Kilformig; ossa cuneiformia = de tre kilbenen i tarsus. (adj.) Sv: kilformad. Eng: cuneiform. Av lat. cuneus (kil) + forma = form.

Cuneus

Kil; kilformig hjärnlobsdel i occipitallob. (adj.) Sv: kil. Eng: wedge, cuneus. Av lat. cuneus = kil, klinoformig sten.

Cupula

Liten kupol; t.ex. cupula pleurae (pleurahinnans topp), cupula cochleae (snäckans topp). (subst.) Sv: kupula, liten kupol. Eng: cupula, cupola. Av lat. cupa (tunna) + -ula (diminutiv).

Curvatura

Krökning, böj; t.ex. curvatura minor/major ventriculi (magsäckens krökning). (subst.) Sv: kurva, krökning. Eng: curvature. Av lat. curvare = böja; curvatura = böjning.

Cuspis

Spets; en av hjärtklaffens fliker, t.ex. cuspis anterior. (subst.) Sv: spets, flik. Eng: cusp. Av lat. cuspis = spets, spjutspets.

Cutaneus

Som hör till huden; t.ex. nervus cutaneus. (adj.) Sv: kutan, hudd-. Eng: cutaneous. Av lat. cutis = hud.

Cutis (dérma)

Hud; kroppens yttre skyddande organ. (subst.) Sv: hud. Eng: skin, cutis, dermis. Av lat. cutis = hud.

Cylindroideus

Cylinderliknande; t.ex. articulatio cylindroidea = cylindrisk led (trochoidea). (adj.) Sv: cylindroid. Eng: cylindroid. Av grek. kylindros (cylinder) + eidos = form.

Cysta

Blåsa, cysta; vätskefylld kavitet med epitelvägg. (subst.) Sv: cysta, blåsa. Eng: cyst. Av grek. kystis = blåsa, påse.

Cysticus

Som hör till cystan eller urinblåsan; t.ex. ductus cysticus (gallblåsans utföringsgång). (adj.) Sv: cystisk. Eng: cystic. Av grek. kystis = blåsa.

D

Dartos

Flådd; tunn slät muskulatur i pungsäcken (tunica dartos) som rynkar huden vid kyla. (subst.) Sv: darthinnmuskel. Eng: dartos. Av grek. dartos = flådd, av derein = flå.

Decussatio

Korsning av nervfibrer; t.ex. decussatio pyramidum = pyramiddekussationen i medulla oblongata. (subst.) Sv: dekussation, korsning. Eng: decussation. Av lat. decussis = X-tecken (10-tecken), av decem = tio.

Deferens

Bortledande; ductus deferens = sädesledaren. (adj.) Sv: sädesledarens. Eng: deferens, deferent. Av lat. deferre = bära bort (de + ferre).

Deltoideus

Trekantig, deltaformig; m. deltoideus = deltoidmuskeln (axelns triangulära muskel). (adj.) Sv: deltoid. Eng: deltoid. Av grek. delta (bokstaven Δ) + eidos = form.

Dendrit

Grenformiga utskott på en nervcell som tar emot inkommande signaler. (subst.) Sv: dendrit. Eng: dendrite. Av grek. dendron = träd; grenarna liknar trädgrenar.

Dens

Tand; densutskotet på axis (C2) kring vilket atlas roterar. (subst.) Sv: tand, dens. Eng: tooth, dens. Av lat. dens/dentis = tand.

Dentatus

Tandförsedd; t.ex. gyrus dentatus (hippocampus), nucleus dentatus cerebelli. (adj.) Sv: denterad, tandförsedd. Eng: dentate. Av lat. dens = tand + -atus.

Depression

Sänkning; nedåtrörelse av en kroppsdel, t.ex. skulderblad. (subst.) Eng: depression. Motsats: elevation. Av lat. de- (ned) + premere = trycka.

Depressor

Nedtryckare; muskel som sänker en struktur, t.ex. m. depressor anguli oris. (subst.) Sv: depressor, nedtryckare. Eng: depressor. Av lat. deprimere = trycka ned; depressor = nedtryckare.

Descendens

Nedåtgående; t.ex. aorta descendens, colon descendens. (adj.) Sv: descenderade. Eng: descending. Av lat. descendere = stiga ned.

Desmal

Av bindväv; t.ex. desmal ossifikation = benbildning direkt i bindväv (utan broskmall). (adj.) Sv: desmal. Eng: desmal, membranous. Av grek. desmos = band, bindväv.

Deviation (radial/ulnar)

Sidoböjning av handleden mot tumsidan (radial deviation) eller lillfingersidan (ulnar deviation). (subst.) Eng: radial/ulnar deviation. Av lat. de- (av) + via = väg; "avvika från vägen".

Dextrum

Höger (sida). (adj.) Sv: höger. Eng: right, dexter. Av lat. dexter = höger, skicklig.

Di

Prefix: dubbel, två (grek.). (prefix) Eng: di- (two, double). Av grek. di- = två, dubbel.

Diaphragma

Mellangärdet; kupformad andningsmuskel som separerar bröst- och bukhålan. (subst.) Sv: mellangärde; även stavat: diafragma. Eng: diaphragm. Lekman: andningsmuskeln. Av grek. dia (tvärs) + phragma = staket, avskiljare.

Diaphragmaticus

Som hör till diaphragma; t.ex. nervus phrenicus = mellangärdesnerven. (adj.) Sv: diafragmatisk. Eng: diaphragmatic. Av grek. diaphragma = skiljevägg.

Diaphysis

Benstammens skaft; mittdelen på ett rörben. (subst.) Sv: diafys. Eng: diaphysis, shaft. Av grek. dia (mellan) + phyein = växa; "det som växer emellan".

Diarthrosis

Äkta led; led med ledhåla och ledvätska, fri rörlighet. (subst.) Sv: diartros, äkta led. Eng: diarthrosis, synovial joint. Av grek. dia (igenom) + arthron = led.

Diastole

Hjärtats avslappnings- och fyllnadsfas. (subst.) Eng: diastole. Lekman: hjärtats vilofas. Motsats: systole. Av grek. dia (isär) + stellein = sända; "sändas isär, utvidgas".

Diencephalon

Mellanhjärna; innehåller thalamus, hypotalamus, epithalamus och subthalamus. (subst.) Sv: mellanhjärna, diencefalon. Eng: diencephalon. Av grek. dia (mellan) + enkephalos = hjärna.

Digastricus

Tvåbukig; m. digastricus = käkmuskel med två muskelbuklar förenade av en mellanliggande sena. (adj.) Sv: digastrisk. Eng: digastric. Av grek. di- (två) + gaster = mage.

Digitus

Finger eller tå. (subst.) Sv: finger, tå. Eng: digit, finger, toe. Av lat. digitus = finger, tå.

Dilatatio

Utvidgning, vidgning; abnorm eller fysiologisk utvidgning av ett organ eller kärl. (subst.) Sv: dilatation. Eng: dilatation, dilation. Av lat. dilatare = utvidga; dilatio = utvidgning.

Diploe

Skallbenens spongiösa substans; det svampiga benvävnadslager mellan de två kompakta benplattorna. (subst.) Sv: diploë. Eng: diploe. Av grek. diploe = dubbling, av diploos = dubbel.

Diploicus

Som tillhör diploë; t.ex. vena diploica. (adj.) Sv: diploisk. Eng: diploic. Av grek. diploe = dubbling.

Discus

Skiva, t.ex. intervertebral discus (mellankotsskiva) eller discus articularis (ledskiva). (subst.) Sv: skiva; även stavat: disk. Eng: disc, disk. Lekman: ryggens disk (vid diskbråck). Av grek. diskos = skiva, kastskiva.

Dislocatio

Förflyttning; luxation av ett ben ur sin normala position. (subst.) Sv: dislokation, luxation. Eng: dislocation. Av lat. dis- + locare = placera; dislokation.

Distal

Längre från ursprunget eller kroppens centrum; motsats till proximal. (adj.) Eng: distal. Av lat. distare = stå isär, befinna sig på avstånd.

Diverticulum

Liten utbuktning; t.ex. Meckels divertikel (embryologisk rest), divertikel i tarmväggen. (subst.) Sv: divertikel. Eng: diverticulum. Lekman: divertikel, utbuktning. Av lat. divertere = vända bort; diverticulum = sidoväg.

Dorsal

Mot baksidan; ovansidan av hand eller fot (synonym: posterior). (adj.) Sv: dorsal, bakåt. Eng: dorsal, posterior. Av lat. dorsum = rygg.

Dorsalflexion

Fotleden böjs uppåt; foten dras mot underbenet. (subst.) Sv: dorsalflexion; även: dorsiflexion. Eng: dorsiflexion. Av lat. dorsum (rygg) + flectere = böja.

Dorsum

Rygg; baksidan eller ovansidan av en struktur, t.ex. dorsum manus (handryggen), dorsum nasi (näsryggen). (subst.) Sv: rygg, dorsum. Eng: dorsum, back. Av lat. dorsum = rygg.

Ducere

Att föra, leda (lat. verb); kombineringsform i abducere, adducere, etc. (verb) Eng: to lead, conduct. Av lat. ducere = leda, dra.

Ductulus

Liten gång; t.ex. ductuli efferentes testis. (subst.) Sv: duktulus, liten gång. Eng: ductule. Av lat. ductus + -ulus (diminutiv).

Ductus

Gång; rörformig kanal för vätsketransport, t.ex. ductus thoracicus, ductus hepaticus. (subst.) Sv: gång, kanal. Eng: duct. Av lat. ducere = leda; ductus = ledning.

Duodenalis

Som hör till duodenum; t.ex. glandulae duodenales (Brunners körtlar). (adj.) Sv: duodenal. Eng: duodenal. Av lat. duodeni = tolv var; duodenum = tolvfingerbred tarm.

Duodenum

Tolvfingertarmen; tunntarmens första del, ca 25 cm lång. (subst.) Sv: tolvfingertarmen, duodenum. Eng: duodenum. Lekman: tolvfingertarmen. Av lat. duodeni = tolv åt gången; tarmens längd är tolv fingerbreadder.

Durus

Hård, stark, grov; t.ex. dura mater = den hårda hjärnhinnan. (subst.) Sv: hård. Eng: hard, tough. Av lat. durus = hård.

E

Ecto

Prefix: yttre, utåt. (prefix) Eng: ecto- (outer, outside). Av grek. ektos = utanför.

Ectoderma

Yttre groddblad; ger upphov till hud och nervsystem under embryoutvecklingen. (subst.) Sv: ektoderm. Eng: ectoderm. Av grek. ektos (yttre) + derma = hud.

Efferent

Utgående; leder nervsignaler från CNS till muskler och körtlar. (adj.) Eng: efferent. Lekman: utgående nervsignal. Motsats: afferent. Av lat. ex- (ut) + ferre = bära.

Ejaculatio

Utstötning; ejaculatio seminis = utstötning av sperma. (subst.) Sv: ejakulation. Eng: ejaculation. Av lat. ejaculari = slungaa ut; e + jaculari = kasta.

Ejaculatorius

Som tömmer ut sperma; ductus ejaculatorius = sädessträngens utföringsgång. (adj.) Sv: ejakulatorisk. Eng: ejaculatory. Av lat. ejaculari = slungaa ut.

Elevation

Höjning; uppåtrörelse av en kroppsdel, t.ex. skulderblad. (subst.) Eng: elevation. Motsats: depression. Av lat. e- (upp) + levare = lyfta.

Embryo

Foster under de tidiga utvecklingsstadierna (1–8 veckor). (subst.) Sv: embryo, foster. Eng: embryo. Av grek. embryon = ofödda, av en + bryein = växa, svulla.

Eminentia

Upphöjning; benig eller anatomisk upphöjning, t.ex. eminentia intercondylaris tibiae. (subst.) Sv: eminens, upphöjning. Eng: eminence. Av lat. eminere = stå ut, eminetia = utskjutning.

Emissarium

Avflödeskanal; vener som förbinder sinus durae matris med ytliga vener (e.g. v. emissaria mastoidea). (subst.) Sv: emissarieven. Eng: emissary vein. Av lat. emittere = sända ut; emissarium = utlopp.

Encephalon

Hjärna; hela hjärnan inklusive storhjärna, lillhjärna och hjärnstam. (subst.) Sv: hjärna. Eng: encephalon, brain. Av grek. en (i) + kephale = huvud; "det som finns inuti huvudet".

Endo

Prefix: inre, inåt. (prefix) Eng: endo- (inner, within). Av grek. endon = inom, inuti.

Endolympha

Endolymfa; vätska i hinnlabyrinten i innerörat (kaliumrik). (subst.) Sv: endolymfa. Eng: endolymph. Av grek. endon (inre) + lat. lympha = vätska.

Endomysium

Bindväv inne i en muskelbunt; omger varje enstaka muskelfiber. (subst.) Sv: endomysium. Eng: endomysium. Av grek. endon (inre) + mys = muskel.

Entoderma

Inre groddblad; ger upphov till tarmkanalens epitel och associerade organ. (subst.) Sv: entoderm. Eng: endoderm, entoderm. Av grek. entos (inre) + derma = hud.

Ependyma

Överdrag; glialcellsepitel som bekläder hjärnventriklarna och centrala kanalen i ryggmärgen. (subst.) Sv: ependym. Eng: ependyma. Av grek. ependyma = överkläde, av epi + ependyein = klä på.

Epi

Prefix: på, ovanpå. (prefix) Eng: epi- (upon, on). Av grek. epi = på, ovanpå.

Epicondylus

Knöl ovanpå condylus; fäste för muskler, t.ex. på humerus vid armbågen. (subst.) Sv: epikondyl. Eng: epicondyle. Av grek. epi (ovanpå) + kondylos = knoge.

Epidermis

Överhud; ytterskiktet av huden, utan blodkärl, baserat på keratinocyter. (subst.) Sv: överhud, epidermis. Eng: epidermis. Lekman: överhuden. Av grek. epi (ovanpå) + derma = hud.

Epididymidis

Som hör till epididymis (bitestikeln); t.ex. ductus epididymidis. (adj.) Sv: epididymal. Eng: epididymal. Av grek. epididymis = bitestikel.

Epididymis

Bitestikel; vindlad gång ovanpå testikeln där spermier mognar och lagras. (subst.) Sv: bitestikel, epididymis. Eng: epididymis. Lekman: bitestikeln. Av grek. epi (ovanpå) + didymos = tvilling, testikel.

Epigastrium

Maggropen; övre bukregionen ovanför naveln, mellan hypokondrierna. (subst.) Sv: epigastrium, maggropen. Eng: epigastrium. Av grek. epi (ovanpå) + gaster = mage.

Epiglottis

Struplock; brosk som täcker larynx under sväljning för att förhindra aspiration. (subst.) Sv: struplock, epiglottis. Eng: epiglottis. Lekman: struploket. Av grek. epi (ovanpå) + glottis = stämspalta.

Epiphysis

Benstammens ände; tillväxtzon i unga ben (epifysplatta). (subst.) Sv: epifys. Eng: epiphysis. Lekman: benstammens ände. Av grek. epi (ovanpå) + phyein = växa; "det som växer ovanpå".

Epitympanicus

Ovanför trumhålan; epitympanicum = recessus epitympanicus (rymmer hammaren och städet). (adj.) Sv: epitympanal. Eng: epitympanic. Av grek. epi (ovanpå) + tympanon = trumma.

Equinus

Som hör till häst; pes equinus = spetsfot (hästarnas gångstil). (adj.) Sv: ekvin. Eng: equine. Av lat. equus = häst.

Erector

Lyftare, upprättare; m. erector spinae = den sammanfattade ryggradsträckarmuskelgruppen. (subst.) Sv: erektormuskeln. Eng: erector. Av lat. erigere = resa upp; erector = upprättare.

Erytrocyt

Röd blodkropp; transporterar syre med hjälp av hemoglobin. (subst.) Sv: röd blodkropp. Eng: erythrocyte, red blood cell (RBC). Av grek. erythros (röd) + kytos = cell.

Ethmoidalis

Som hör till silbenet; t.ex. arteria ethmoidalis, sinus ethmoidalis. (adj.) Sv: etmoidal. Eng: ethmoidal. Av grek. ethmos = sil.

Ethmos

Sil (grek.); silbenet (os ethmoidale) har sildepå ytaform. (prefix) Sv: sil. Eng: sieve, strainer. Av grek. ethmos = sil.

Etmoideus

Silliknande; ethmoideus = silbensliknande. (adj.) Sv: silliknande. Eng: ethmoid. Av grek. ethmos (sil) + eidos = form.

Eversion

Rotation av fotsulan utåt. (subst.) Eng: eversion. Motsats: inversion. Av lat. ex- (ut) + vertere = vända.

Excavatio

Urholkning; t.ex. excavatio rectouterina = Douglasrummet, excavatio vesicouterina. (subst.) Sv: excavation, urholkning. Eng: excavation, pouch. Av lat. excavare = gräva ut; excavatio = urholkning.

Exo

Prefix: från, utifrån, utåt. (prefix) Eng: exo- (outside, external). Av grek. exo = utanför.

Exoderma

Yttre groddblad (synonym till ectoderma); ger upphov till hud och nervsystem. (subst.) Sv: exoderm, ektoderm. Eng: exoderm, ectoderm. Av grek. exo (yttre) + derma = hud.

Extendo

Att sträcka ut; latin verb för extension. (verb) Eng: to extend. Av lat. extendere = sträcka ut (ex + tendere).

Extensio

Sträckning; latinsk form av extension. (subst.) Sv: extension, utsträckning. Eng: extension. Av lat. extendere = sträcka ut.

Extension

Sträckning av en led; ökar vinkeln mellan bensegmenten. (subst.) Eng: extension. Motsats: flexion. Av lat. ex- (ut) + tendere = sträcka.

Extensor

Sträckare; muskel som utför extension. (subst.) Sv: sträckmuskel. Eng: extensor. Motsats: flexor. Av lat. extendere = sträcka ut.

Extensorius

Som hör till sträckmuskler. (adj.) Sv: extensorisk. Eng: extensor-related. Av lat. extensor = sträckare.

Externus

Extern; mot utsidan av ett organ eller en struktur (motsats: internus). (adj.) Sv: yttre. Eng: external. Av lat. externus = yttre, av exter = utanför.

Extra

Utanför, bortom; prefix i anatomisk terminologi. (prefix) Eng: extra- (outside, beyond). Av lat. extra = utanför.

Extremitas

Extremitet; arm eller ben. (subst.) Sv: extremitet, lem. Eng: extremity, limb. Av lat. extremus = ytterst, längst ut.

Extremus

Ytterst; extrema del. (subst.) Sv: ytterst. Eng: extreme, outermost. Av lat. extremus = ytterst, av exter = yttre.

F

Fabella

Liten böna; litet variabelt sesamben bakom knäets laterala kondyl i m. gastrocnemius. (subst.) Sv: fabella. Eng: fabella. Av lat. fabella, diminutiv av faba = böna.

Facialis

Som hör till ansiktet; n. facialis = 7:e kranialnerven, styr ansiktsmimiken. (adj.) Sv: facial. Eng: facial. Av lat. facies = ansikte.

Facies

Yta, ansikte, utseende; benyta eller anatomisk struktur, t.ex. facies anterior, facies articularis. (subst.) Sv: yta, facies. Eng: face, surface. Av lat. facies = ansikte, yta.

Falciformis

Skärformad, segelformad; t.ex. ligamentum falciforme hepatis (leversenan). (adj.) Sv: falciform. Eng: falciform, sickle-shaped. Av lat. falx (skära) + forma = form.

Falx

Skära; t.ex. falx cerebri = hjärnskäran (durahinna mellan hemisfärerna). (subst.) Sv: skära, falx. Eng: falx, sickle. Av lat. falx/falcis = skära, lie.

Fascia

Bindvävshinna som omger och separerar muskler och organ. (subst.) Sv: fascia, bindvävshinna. Eng: fascia. Av lat. fascia = band, bindel.

Fasciculus

Bunt, sträng; nervfiber- eller muskelbunt, t.ex. fasciculus gracilis, fasciculus cuneatus. (subst.) Sv: fascikel, bunt. Eng: fascicle, fasciculus. Av lat. fascis (bunt) + -culus (diminutiv) = liten bunt.

Fel

Galla; leverns sekret som hjälper fettsmältning. (subst.) Sv: galla. Eng: bile, gall. Av lat. fel/fellis = galla.

Felleus

Som hör till gallan; vesica fellea = gallblåsan. (adj.) Sv: gallaktig. Eng: biliary, gallbladder-related. Av lat. fel = galla.

Femininus

Kvinnlig; av det kvinnliga könet. (adj.) Sv: feminin, kvinnlig. Eng: feminine, female. Av lat. femina = kvinna.

Femoralis

Som hör till femur/låret; t.ex. arteria femoralis, nervus femoralis, trigonum femorale. (adj.) Sv: femoral. Eng: femoral. Av lat. femur = lår.

Femur

Lårben; kroppens längsta och starkaste ben. (subst.) Sv: lårben. Eng: femur, thigh bone. Av lat. femur = lår.

Fenestra

Fönster; t.ex. fenestra ovalis (ovala fönstret) och fenestra cochleae (runda fönstret) i mellanörat. (subst.) Sv: fönster, fenestra. Eng: window, fenestra. Av lat. fenestra = fönster.

Fetalis

Som hör till fostret; t.ex. circulatio fetalis. (adj.) Sv: fetal. Eng: fetal, foetal. Av lat. fetus = avkomma, foster.

Fetus

Foster; embryot kallas fetus från 9:e graviditetsveckan. (subst.) Sv: foster, fetus. Eng: fetus, foetus. Av lat. fetus = avkomma, av fecundare = göra fruktbar.

Fibra

Fiber, tråd; strukturell enhet i t.ex. nervvävnad, muskelvävnad. (subst.) Sv: fiber. Eng: fiber, fibre. Av lat. fibra = fiber, tråd.

Fibrilla

Fin tråd, fibrill; liten fiber, t.ex. myofibrill. (subst.) Sv: fibrill. Eng: fibril, fibrilla. Av lat. fibra + -illa (diminutiv) = liten fiber.

Fibrocartilago

Trådbrosk; brosk med inbäddade kollagenfibrerbuntar, t.ex. menisker, disci intervertebrales. (subst.) Sv: trådbrosk, fibrocartilago. Eng: fibrocartilage. Av lat. fibra (fiber) + cartilago = brosk.

Fibrosus

Trådrik, fiberrik; t.ex. anulus fibrosus = fiberringen i intervertebralskivan. (adj.) Sv: fibrös. Eng: fibrous. Av lat. fibra = fiber + -osus.

Fibula

Vadben; det smala benet på utsidan av underbenet. (subst.) Sv: vadben. Eng: fibula. Av lat. fibula = spänne, häftstift; benets smala form liknar ett spänne.

Fibular (peroneal)

På vadbens-/lilltåsidan av underbenet. (adj.) Sv: fibulär; även kallat: peroneal. Eng: fibular, peroneal. Av lat. fibula = spänne.

Fibularis

Hörande till fibula (vadbenet); t.ex. nervus fibularis. (adj.) Sv: fibulär, peroneal. Eng: fibular, peroneal. Av lat. fibula = spänne, vadben.

Filiformis

Trådformig; t.ex. papillae filiformes på tungan (trådpapiller). (adj.) Sv: filiform, trådformig. Eng: filiform. Av lat. filum (tråd) + forma = form.

Filum

Tråd; t.ex. filum terminale = ryggmärgens ändtråd som fäster till coccyx. (subst.) Sv: tråd, filum. Eng: thread, filum. Av lat. filum = tråd.

Fimbria

Frans; t.ex. fimbriae tubae uterinae = äggledarnens fransar, fimbriae hippocampi. (subst.) Sv: fimbrier, fransar. Eng: fimbria (pl. fimbriae), fringe. Av lat. fimbria = frans.

Fissura

Spricka, fissur; naturlig fördjupning i ett organ, t.ex. fissura longitudinalis cerebri, fissura orbitalis superior. (subst.) Sv: fissur, spricka. Eng: fissure. Av lat. findere = klyva; fissura = spricka.

Fixus

Fast, fixerad; immobil. (adj.) Sv: fast, fixerad. Eng: fixed. Av lat. figere = fästa; fixus = fastgjord.

Flavus

Gul; t.ex. ligamenta flava = gula ligamenten (kopplar ihop laminae vertebrarum). (adj.) Sv: gul. Eng: yellow, flavous. Av lat. flavus = gul, guldbrun.

Flexio

Böjning; latinsk form, synonymt med flexion. (subst.) Sv: flexion, böjning. Eng: flexion. Av lat. flectere = böja.

Flexion

Böjning av en led; minskar vinkeln mellan bensegmenten. (subst.) Eng: flexion. Motsats: extension. Av lat. flectere = böja.

Flexor

Böjare; muskel som utför flexion. (subst.) Sv: böjmuskel. Eng: flexor. Motsats: extensor. Av lat. flectere = böja.

Flexura

Böjning, krökning; anatomisk böjning, t.ex. flexura hepatica coli, flexura coli sinistra. (subst.) Sv: flexur. Eng: flexure. Av lat. flectere = böja; flexura = krökning.

Foliatus

Försedd med blad; t.ex. papillae foliatae = bladpapiller på tungan. (adj.) Sv: bladförsedd. Eng: foliate. Av lat. folium = blad + -atus.

Folium

Blad; t.ex. folia cerebelli = lillhjärnans blad (vindlingar). (subst.) Sv: blad, folium. Eng: leaf, folium. Av lat. folium = blad.

Folliculus

Liten säck; t.ex. folliculus pili (hårfollikel), folliculus ovaricus (äggfollikel). (subst.) Sv: follikel. Eng: follicle. Av lat. follis (blåsa) + -culus (diminutiv) = liten blåsa.

Foramen

Hål eller öppning i ben, t.ex. foramen magnum i nackbenet. (subst.) Sv: hål, öppning. Eng: foramen (pl. foramina). Av lat. forare = borra, genomborra.

Forceps

Tång; t.ex. forceps minor/major = talade fibrer i corpus callosum. (subst.) Sv: forceps, tång. Eng: forceps, tongs. Av lat. forceps = tång, av formus (varm) + capere (gripa).

Fornix

Båge, valv; t.ex. fornix cerebri (hjärnans valv), fornix vaginae (slid-valvet). (subst.) Sv: fornix, valv. Eng: fornix, arch. Av lat. fornix = välvning, båge.

Fossa

Grop eller fördjupning i en benyta. (subst.) Sv: grop. Eng: fossa (pl. fossae). Av lat. fodere = gräva; fossa = grav, dike.

Fossula

Liten grop; t.ex. fossula petrosa (liten grop i klippbenet). (subst.) Sv: liten grop, fossula. Eng: fossula, small fossa. Av lat. fossa + -ula (diminutiv) = liten grop.

Fovea

Grop; t.ex. fovea centralis retinae = gula fläckens mittgrop (skärpaste seende), fovea capitis femoris. (subst.) Sv: fovea, grop. Eng: fovea, pit. Av lat. fovea = grop, hål.

Foveola

Liten grop; fördjupning i fovea centralis. (subst.) Sv: foveola. Eng: foveola. Av lat. fovea + -ola (diminutiv) = liten grop.

Fowlerläge

Halvsittande ryggläge med överdelen av kroppen höjd 30–90°; används vid andningssvårigheter och i postoperativ vård. (subst.) Eng: Fowler's position. Uppkallat efter kirurgen George Ryerson Fowler (1848–1906).

Fractura

Brott, fraktur; break i ett ben. (subst.) Sv: fraktur, benbrott. Eng: fracture. Lekman: benbrott. Av lat. frangere = bryta; fractura = brott.

Frenulum

Liten töm; veckad slemhinna som begränsar rörelse, t.ex. frenulum linguae (tungtömmen), frenulum labii. (subst.) Sv: frenulum, töm. Eng: frenulum, frenulum. Av lat. frenum (töm, betsel) + -ulum (diminutiv).

Frons

Panna, framsida; pannbenet och pannan. (subst.) Sv: panna. Eng: forehead, frons. Av lat. frons = panna, framsida.

Frontalis

Som hör till pannan; t.ex. os frontale (pannbenet), sinus frontalis, m. frontalis. (adj.) Sv: frontal. Eng: frontal. Av lat. frons = panna.

Frontalplan

Vertikalt plan som delar kroppen i en framre och en bakre del. (subst.) Sv: koronalplan (synonym). Eng: frontal plane, coronal plane. Av lat. frons = panna, framsida.

Fundus

Botten; t.ex. fundus uteri (livmoderns botten), fundus ventriculi (magsäckens botten). (subst.) Sv: botten, fundus. Eng: fundus, bottom. Av lat. fundus = botten, grund.

Fungiformis

Svampformig; t.ex. papillae fungiformes på tungan (svamppapiller). (adj.) Sv: fungiform, svampformig. Eng: fungiform. Av lat. fungus (svamp) + forma = form.

Fungus

Svamp; svampformig utskjutning. (subst.) Sv: svamp. Eng: fungus, mushroom. Av lat. fungus = svamp.

Funiculus

Sträng, tunnt rep; t.ex. funiculus spermaticus (sädesträngen), funiculus posterior medullae spinalis. (subst.) Sv: funikulus, sträng. Eng: funiculus, cord. Av lat. funis (rep) + -culus (diminutiv) = liten rep.

Fusiform

Spolformad; t.ex. articulatio fusiformis (spolled). (adj.) Sv: spolformad, fusiform. Eng: fusiform, spindle-shaped. Av lat. fusus (spole) + forma = form.

Fusus

Spole; spolformad. (subst.) Sv: spole. Eng: spindle, fusus. Av lat. fusus = spole.

G

Galea

Hjälm, huva; t.ex. galea aponeurotica = den platta senan ovanpå skallen som förbinder pannmuskeln med nackmuskeln. (subst.) Sv: galea, hjälm. Eng: galea. Av lat. galea = hjälm.

Ganglion

Nervknuta; anhopning av nervcellkroppar utanför CNS, t.ex. ganglion trigeminale, ganglia basalia. (subst.) Sv: ganglion, nervknut. Eng: ganglion (pl. ganglia). Lekman: nervknut. Av grek. ganglion = knut, svulst.

Gaster

Mage, buk (grek.); kombineringsform i bl.a. digastricus, epigastrium. (prefix) Sv: mage. Eng: stomach. Av grek. gaster = mage, buk.

Gastricus

Som hör till magsäcken; t.ex. arteria gastrica, glandulae gastricae. (adj.) Sv: gastrisk. Eng: gastric. Av grek. gaster = mage.

Gastrocnemius

Vadmuskel; m. gastrocnemius bildar den yttre vadmuskeln. (adj.) Sv: vadmuskeln, gastrocnemius. Eng: gastrocnemius. Lekman: vadmuskeln. Av grek. gaster (mage) + kneme = skänkel; muskelns bukiga form.

Gemellus

Tvilling, dubbel; t.ex. m. gemellus superior/inferior = höftledspiratorerna. (subst.) Sv: tvillings-, gemellus. Eng: gemellus. Av lat. gemellus = tvilling, av geminus = dubbel.

Genesis

Uppkomst, bildning, utveckling; t.ex. ontogenesis (individens uppkomst). (subst.) Sv: uppkomst, genesis. Eng: genesis, origin. Av grek. genesis = uppkomst, skapelse.

Geniculum

Litet knä; vinkel på ett nerv- eller kärlförlopp, t.ex. geniculum nervi facialis. (subst.) Sv: genikulum, litet knä. Eng: geniculum. Av lat. genu (knä) + -culum (diminutiv) = litet knä.

Genitalia

Könsorganen; yttre och inre könsorgan. (subst.) Sv: könsorgan, genitalia. Eng: genitalia, genital organs. Av lat. gignere = alstra; genitalis = som hör till fortplantning.

Genitalis

Som hör till könsorganen; t.ex. herpes genitalis, organa genitalia. (adj.) Sv: genital. Eng: genital. Av lat. gignere = alstra.

Genu

Knä. (subst.) Sv: knä. Eng: knee, genu. Av lat. genu = knä.

Gingiva

Tandkött; slemhinna som täcker alveolarbenets processer. (subst.) Sv: tandkött, gingiva. Eng: gingiva, gum. Lekman: tandköttet. Av lat. gingiva = tandkött.

Gingivalis

Som hör till tandköttet; t.ex. sulcus gingivalis. (adj.) Sv: gingival. Eng: gingival. Av lat. gingiva = tandkött.

Ginglymus

Gångjärnsled; led som medger rörelse i ett plan (flexion/extension), t.ex. armbågsleden. (subst.) Sv: gångjärnsled, ginglymus. Eng: ginglymus, hinge joint. Av grek. ginglymous = gångjärn.

Glandula

Körtel; epitelial struktur som producerar och utsöndrar sekret. (subst.) Sv: körtel. Eng: gland. Lekman: körtel. Av lat. glans/glandis = ollon; körtelns rundan form.

Glans

Ollon; distal del av penis (glans penis) eller klitoris (glans clitoridis). (subst.) Sv: ollon, glans. Eng: glans. Lekman: ollonet. Av lat. glans = ollon, kärna.

Glenoidalis

Glänsande som ögongloben; t.ex. cavitas glenoidalis = ledpannan på scapula. (adj.) Sv: glenoid. Eng: glenoid. Av grek. glene (ledpanna, pupill) + eidos = form.

Gliacell

Stödjande och skyddande cell i nervsystemet, t.ex. oligodendrocyt och schwanncell. (subst.) Sv: gliacell. Eng: glial cell, neuroglia, glia. Av grek. glia = lim; stödjande celler "limmar" ihop nervsystemet.

Globus

Kula, glob; t.ex. globus pallidus = bleka klotet i basalganglierna. (subst.) Sv: glob, kula. Eng: globe, globus. Av lat./grek. globus = klot, kula.

Glomerulum

Litet nystan; t.ex. glomerulus = njurens filtrationsenhet, glomeruli olfactorii i bulbus olfactorius. (subst.) Sv: glomerulus. Eng: glomerulus. Av lat. glomus (nystan) + -ulus (diminutiv).

Glomus

Nystan; kärlknut, t.ex. glomus caroticum (karotiskroppen), glomus coccygeum. (subst.) Sv: glomus, nystan. Eng: glomus. Av lat. glomus = nystan.

Glosso

Prefix: tunga-. (prefix) Eng: glosso- (tongue-related). Av grek. glossa = tunga.

Glossopharyngeus

Som hör till tunga och svalg; n. glossopharyngeus = 9:e kranialnerven. (adj.) Sv: glossofaryngealt. Eng: glossopharyngeal. Av grek. glossa (tunga) + pharynx = svalg.

Glottis

Struphuvudets ljudapparat; stämbandsspalten och stämbanden. (subst.) Sv: glottis, stämspalta. Eng: glottis. Av grek. glottis = stämspalta, av glotta = tunga.

Gluteus

Som hör till sätesmusklerna; t.ex. m. gluteus maximus/medius/minimus. (adj.) Sv: gluteal. Eng: gluteal. Av grek. gloutos = skinka, säte.

Glutos

Säte, skinka (grek.); kombineringsform i gluteus. (subst.) Sv: säte. Eng: buttock. Av grek. gloutos = skinka.

Gracilis

Tunn, smal; m. gracilis = smalmuskel (medial lårmuskeln som adducerar), fasciculus gracilis. (adj.) Sv: gracilis, smal. Eng: gracile, gracilis. Av lat. gracilis = tunn, smal.

Granularis

Kornig; t.ex. granulationer arachnoidales (Pacchioni). (adj.) Sv: granulär. Eng: granular. Av lat. granulum = litet korn.

Granulosus

Kornrik; t.ex. layer granulosum i huden. (adj.) Sv: granulös. Eng: granulous, granulosa. Av lat. granulum = litet korn + -osus.

Granulum

Litet korn; t.ex. granula = vesiklar i nervceller. (subst.) Sv: granulum, korn. Eng: granule. Av lat. granum (korn) + -ulum (diminutiv).

Griseus

Grå; substantia grisea = grå substans (nervvävnad med cellkroppar). (adj.) Sv: grå. Eng: gray, grey. Av lat. griseus = grå.

Gustatorius

Som hör till smaksinnet; t.ex. caliculi gustatorii (smaklökar), nervus gustatorius. (adj.) Sv: gustatorisk. Eng: gustatory. Av lat. gustare = smaka; gustatorius = smak-.

Gustus

Smak; smaksinnet. (subst.) Sv: smak. Eng: taste, gustus. Av lat. gustare = smaka; gustus = smak.

Gyrus

Vindling; hjärnans yttre vindlingar, t.ex. gyrus precentralis (motorisk bark). (subst.) Sv: gyrus, vindling. Eng: gyrus (pl. gyri), convolution. Lekman: hjärnvindling. Av grek. gyros = ring, cirkel.

H

Habitus

Hållning, tillstånd; kroppskonstituion och allmänt utseende. (subst.) Sv: habitus, kroppshållning. Eng: habitus, constitution. Av lat. habere = ha, inneha; habitus = tillstånd.

Hallux

Stortå; digitus primus pedis. (subst.) Sv: stortå, hallux. Eng: hallux, great toe. Lekman: stortån. Av lat. hallux = stortå.

Hamatus

Hakförsedd; os hamatum = krokhansen, ett av carpalbenen. (adj.) Sv: hamat, krokförsedd. Eng: hamate. Av lat. hamus (krok) + -atus.

Hamulus

Liten hake; t.ex. hamulus ossis hamati, hamulus laminae spiralis i cochlea. (subst.) Sv: hamulus, liten krok. Eng: hamulus. Av lat. hamus (krok) + -ulus (diminutiv).

Haustrum

Ämbar; tjocktarmens säckliknande utbuktningar (haustrae coli) bildade av tenierna. (subst.) Sv: haustrum. Eng: haustrum (pl. haustra). Av lat. haurire = ösa upp; haustrum = vattenhämtare.

Helix

Spiralformad del av ytterörats brosk; ytterste randen på auriculan. (subst.) Sv: helix, öronrand. Eng: helix. Av grek. helix = spiral, av helissein = vrida.

Hemi

Prefix: halv-. (prefix) Eng: hemi- (half). Av grek. hemi- = halv.

Hemoglobin

Syrebärande protein i de röda blodkropparna (erytrocyterna). (subst.) Eng: hemoglobin (AmE), haemoglobin (BrE). Förkortning: Hb. Av grek. haima (blod) + lat. globus = klot; "blodklot".

Hepar

Lever (grek.); kombineringsform i hepaticus, hepatitis. (adj.) Sv: lever. Eng: liver. Av grek. hepar = lever.

Hepaticus

Som hör till levern; t.ex. arteria hepatica, ductus hepaticus, flexura hepatica coli. (adj.) Sv: hepatisk, lever-. Eng: hepatic. Av grek. hepar/hepatos = lever.

Hiatus

Glipa, klyfta; öppning i en muskel eller en membran, t.ex. hiatus saphenus, hiatus semilunaris. (subst.) Sv: hiatus, öppning. Eng: hiatus, gap. Av lat. hiare = gapa; hiatus = gap.

Hilus

Platsen där kärl och nerver når ett organ; t.ex. hilus pulmonis, hilus renalis. (subst.) Sv: hilus, port. Eng: hilum, hilus. Av lat. hilum = obetydlighet; ursprungligen en liten märke på bönans fäste.

Histo

Prefix: vävnad. (prefix) Eng: histo- (tissue). Av grek. histos = vävnad, väv.

Homo

Människa; t.ex. Homo sapiens. (subst.) Sv: människa. Eng: human, man. Av lat. homo = människa.

Humerus

Överarmsben; artikulerar med scapula i axelleden och radius/ulna i armbågsleden. (subst.) Sv: överarmsben. Eng: humerus. Av lat. humerus = axel, överarm.

Humor

Vätska; t.ex. humor aquosus = kammarvattnet i ögat, humor vitreus = glaskroppen (äldre). (subst.) Sv: humor, vätska. Eng: humor, humour. Av lat. humor = vätska, fukt.

Hymen

Mödomshinna; tunn slemhinnefold vid vaginalöppningens ingång. (subst.) Sv: mödomshinna, hymen. Eng: hymen. Av grek. hymen = hinna, av hymenon = hinna.

Hyoideus

U-formad; os hyoideum = tungbenet (u-format ben i halsen utan ledförbinding). (adj.) Sv: hyoid. Eng: hyoid. Av grek. hyoeides = u-formad (bokstaven ypsilon Y).

Hyper

Prefix: över, mer än normalt. (prefix) Eng: hyper- (above, excessive). Av grek. hyper = över.

Hyperextension

Sträckning förbi neutral anatomisk position. (subst.) Sv: översträckning. Eng: hyperextension. Av grek. hyper (över, utöver) + lat. extendere = sträcka.

Hyperplasia

Förökning; ökning av cellantal i ett organ (jfr hypertrofia = cellstorlek). (subst.) Sv: hyperplasi. Eng: hyperplasia. Av grek. hyper (över) + plassein = forma.

Hypertrophia

Förstoring; ökning av cellstorlek i ett organ utan ökning av cellantal. (subst.) Sv: hypertrofi. Eng: hypertrophy. Av grek. hyper (över) + trophe = näring.

Hypo

Prefix: under, mindre än normalt. (prefix) Eng: hypo- (below, deficient). Av grek. hypo = under.

Hypophysis

Undre hjärnbihanget; hypofysen, endokrin körtel i sella turcica. (subst.) Sv: hypofysen. Eng: hypophysis, pituitary gland. Lekman: hypofysen. Av grek. hypo (under) + phyein = växa; understa tillväxten av hjärnan.

Hypotalamus

Hjärnstruktur som reglerar homeostas, hunger, törst och hormonbalans. (subst.) Sv: hypotalamus. Eng: hypothalamus. Av grek. hypo (under) + thalamos = inre gemak; "under thalamus".

I

Ileum

Distala delen av tunntarmen; absorberar vitamin B12 och gallsalter. (subst.) Sv: ileum, tunntarmens sista del. Eng: ileum. Av grek./lat. eilein = vrida; den vridna tarmen.

Ilia

Tarmar; flanker; plural av ilium i klinisk kontext. (subst.) Sv: flanker, ljumskegionen. Eng: flanks, ilia. Av lat. ilia = flanker, tarm.

Iliacus

Som hör till os ilium; t.ex. m. iliacus, arteria iliaca, fossa iliaca. (adj.) Sv: iliakisk. Eng: iliac. Av lat. ilium = höftbenet.

Ilium

Höftbenet; den övre och bredaste delen av os coxae. (subst.) Sv: höftben, ilium. Eng: ilium. Av lat. ilia = flanker, ljumske.

Impressio

Intryckning; fordran i benvävnad från ett organ, t.ex. impressio cardiaca pulmonis. (subst.) Sv: impressio, intryckning. Eng: impression, imprint. Av lat. imprimere = trycka in; impressio = märke.

Imus

Underst, längst ned; t.ex. musculus serratus posterior inferior. (adj.) Sv: underst. Eng: lowest, bottommost. Av lat. imus = underst, superlativ av inferus = nedre.

Inåtrotation

Rotation av en extremitet mot kroppens mittlinje. (subst.) Eng: medial rotation, internal rotation. Motsats: utåtrotation. Av lat. rotare = rotera, av rota = hjul.

Incisivus

Framtand; dens incisivus = framtanden (till att skära med). (adj.) Sv: incisiv, framtand. Eng: incisor. Av lat. incidere = skära; incisivus = skärande.

Incisura

Inskärning; t.ex. incisura jugularis sterni, incisura ischiadica major. (subst.) Sv: incisur, inskärning. Eng: incisure, notch. Av lat. incidere = skära; incisura = inskärning.

Inclinatio

Lutning, böjning; t.ex. inclinatio pelvis. (subst.) Sv: inklination, lutning. Eng: inclination, tilt. Av lat. inclinare = luta; inclinatio = lutning.

Inclino

Böja, luta, vända; att luta en struktur. (verb) Eng: to incline, tilt. Av lat. inclinare = luta.

Incus

Städ; mellersta av de tre hörselbenen i mellanörat. (subst.) Sv: städ, incus. Eng: incus, anvil. Lekman: städbenet. Av lat. incus = städ (smedverktyg).

Index

Pekfinger; digitus secundus manus. (subst.) Sv: pekfinger, index. Eng: index finger, forefinger. Lekman: pekfingret. Av lat. index = pekare, av indicare = peka.

Inferior

Nedre; mot fötterna (synonym: kaudal). (adj.) Sv: nedre, kaudal. Eng: inferior, caudal. Av lat. inferus = lägre, nedre.

Infra

Prefix: nedanför, nedan. (prefix) Eng: infra- (below, inferior to). Av lat. infra = nedanför.

Infundibulum

Tratt; trattformig struktur, t.ex. infundibulum hypothalami, infundibulum tubae uterinae. (subst.) Sv: infundibulum, tratt. Eng: infundibulum, funnel. Av lat. infundere = hälla i; infundibulum = tratt.

Inguen

Ljumske; regio inguinalis. (subst.) Sv: ljumske. Eng: groin, inguinal region. Av lat. inguen = ljumske.

Inguinalis

Som hör till ljumsken; t.ex. canalis inguinalis (ljumskkanalen), ligamentum inguinale. (adj.) Sv: inguinal, ljumsk-. Eng: inguinal. Av lat. inguen = ljumske.

Innominatus

Obenämnd; t.ex. os innominatum (äldre term för bäckenbenet). (adj.) Sv: obenämnd. Eng: innominate, nameless. Av lat. in- (icke) + nominare = namnge.

Inscriptio

Inskrift, stråk; intersectio tendinea = senstråket i m. rectus abdominis. (subst.) Sv: inscriptio, stråk. Eng: inscription, tendinous intersection. Av lat. inscribere = skriva på; inscriptio = inskrift.

Insero

Sätta in, inplantera; att fästa en muskel. (verb) Eng: to insert. Av lat. inserere = sätta in.

Insertio

Fäste; muskelns distala fästpunkt på ben (jfr origo = ursprung). (subst.) Sv: fäste, insertion. Eng: insertion. Av lat. inserere = sätta in; insertio = infästning.

Insula

Ö; insulan = en hjärnlob djupt i lateralfissuren (Sylvii fissur). (subst.) Sv: insula, hjärnloben. Eng: insula, insular lobe. Av lat. insula = ö.

Integumentum

Täcke, hud; integumentum commune = huden som helhet (epidermis + dermis + subkutis). (subst.) Sv: hudorgan, integumentum. Eng: integument, skin. Av lat. integere = täcka; integumentum = täcke.

Inter

Prefix: mellan. (prefix) Eng: inter- (between). Av lat. inter = mellan.

Intermediär

Belägen mellan två strukturer; t.ex. mellersta kilbenet (os cuneiforme intermedium) i foten. (adj.) Eng: intermediate. Av lat. inter (mellan) + medius = mitt.

Intermedius

Mitt i mellan; t.ex. nervus intermedius (del av n. facialis), cuneiforme intermedium. (subst.) Sv: intermediär. Eng: intermediate. Av lat. inter (mellan) + medius = mitten.

Internus

Intern; mot insidan av ett organ eller en struktur (motsats: externus). (adj.) Sv: inre. Eng: internal. Av lat. internus = inre, av inter = bland.

Interstitium

Mellanrum; vävnadsrummet mellan celler och kärl. (subst.) Sv: interstitium, mellanrum. Eng: interstitium. Av lat. inter (mellan) + sistere = stå; interstitium = mellanrum.

Intestinum

Tarm; intestinum tenue = tunntarmen, intestinum crassum = tjocktarmen. (subst.) Sv: tarm. Eng: intestine, gut. Lekman: tarmen. Av lat. intus = inuti; intestinum = inre organ.

Intra

Prefix: inom, innanför. (prefix) Eng: intra- (within, inside). Av lat. intra = innanför.

Intumescentia

Ansvällning; t.ex. intumescentia cervicalis = halsmärgens utvidgning. (subst.) Sv: intumescens, förtjockning. Eng: intumescence, enlargement. Av lat. intumescere = svälla; intumescentia = ansvällning.

Inversion

Rotation av fotsulan inåt. (subst.) Eng: inversion. Motsats: eversion. Av lat. in- + vertere = vända; "vända inåt".

Inversus

Omvänd; t.ex. situs inversus = spegelvänd organplacering. (adj.) Sv: inverterad, omvänd. Eng: inverse, reversed. Av lat. invertere = vända; inversus = omvänd.

Ipsilateral

På samma sida av kroppen (jfr contralateral). (adj.) Sv: ipsilateral. Eng: ipsilateral. Av lat. ipse (samme, själv) + latus = sida.

Iris

Regnbågshinna; ögats färgade del som reglerar pupillens storlek. (subst.) Sv: iris, regnbågshinna. Eng: iris. Lekman: ögats färgring. Av grek. iris = regnbåge; uppkallad efter regnbågsgudinna.

Ischiadicus

Som hör till sittbenet eller ischiasnerven; t.ex. nervus ischiadicus. (adj.) Sv: iskiadisk, iskas-. Eng: sciatic, ischiadic. Av grek. ischion = höft, sittben.

Ischium

Sittbenet; nedre och bakre delen av os coxae. (subst.) Sv: sittben, ischium. Eng: ischium. Lekman: sittbenet. Av grek. ischion = höft, lår; sittbenets roll vid sittandet.

Iso

Prefix: lika, jämnt. (prefix) Eng: iso- (equal, same). Av grek. isos = lika.

Isthmus

Smal förbindning; smal del som sammanlänkar två strukturer, t.ex. isthmus faucium, isthmus thyroideus. (subst.) Sv: isthmus. Eng: isthmus. Av grek. isthmos = smal passering.

J

Jejunalis

Som hör till jejunum; t.ex. arteriae jejunales. (adj.) Sv: jejunal. Eng: jejunal. Av lat. jejunum = tom tarm.

Jejunum

Tomtarm; tunntarmens mittdel (ca 2,5 m), vanligen tom vid obduktion. (subst.) Sv: jejunum, tomtarm. Eng: jejunum. Av lat. jejunus = tom, fastande; tarmen är ofta tom.

Jejunus

Måttfull, tom; jejunum är ofta tom. (subst.) Sv: tom, fastande. Eng: jejune, empty. Av lat. jejunus = fastande, hungrig.

Jugularis

Som hör till halsen/jugularvenen; t.ex. vena jugularis interna/externa, foramen jugulare. (adj.) Sv: jugulär. Eng: jugular. Av lat. jugulum = halsens framsida.

Jugulum

Halsens framsida; strupe, halsgrop. (subst.) Sv: halsgrop, jugulum. Eng: jugulum, throat. Av lat. jugum = ok, hals.

K

Kapillär

Det minsta blodkärlet; gasutbyte sker här mellan blod och vävnad. (subst.) Sv: kapillär. Eng: capillary. Lekman: hårkärl. Av lat. capillus = hår; capillaris = hårfin.

Krikos

Ring (grek.); ingår i cricoideus = ringbrosket i larynx. (prefix) Sv: ring. Eng: ring. Av grek. krikos = ring.

Kyphosis

Dorsalt konvex krökning av ryggraden; överdrivna bakåtkrökning, puckelrygg. (subst.) Sv: kyfos, puckelrygg. Eng: kyphosis. Lekman: puckelrygg. Av grek. kyphos = puckel, böjd.

L

Labialis

Som hör till läpparna; t.ex. arteria labialis superior/inferior. (adj.) Sv: labial. Eng: labial. Av lat. labium = läpp.

Labium (labrum)

Läpp; t.ex. labium majus/minus (yttre/inre blygdläppen), labrum acetabulare. (subst.) Sv: läpp. Eng: lip, labium. Av lat. labium = läpp.

Labyrinthus

Labyrint; innerörats hinnlabyrint och benlabyrint med cochlea och vestibulumorganet. (subst.) Sv: labyrint. Eng: labyrinth. Av grek. labyrinthos = labyrint.

Lac

Mjölk; bröstmjölk. (subst.) Sv: mjölk. Eng: milk. Av lat. lac/lactis = mjölk.

Lacero

Riva sönder, förolämpa; laceratio = sönderrivning. (verb) Eng: to lacerate, tear. Av lat. lacerare = riva sönder.

Laciniatus

Fransad, söndersliten; oregelbundet kantad. (adj.) Sv: fransad. Eng: laciniate, fringed. Av lat. lacinia (flik) + -atus.

Lacrima

Tår; tårfluid från glandula lacrimalis. (subst.) Sv: tår. Eng: tear, lacrima. Av lat. lacrima = tår.

Lacrimalis

Som hör till tårorganen; t.ex. glandula lacrimalis (tårkörteln), os lacrimale, canaliculus lacrimalis. (adj.) Sv: lakrimal, tår-. Eng: lacrimal, lachrymal. Av lat. lacrima = tår.

Lactifer

Mjölkförande; t.ex. ductus lactiferus = mjölkgången i bröstet. (adj.) Sv: mjölkgång. Eng: lactiferous. Av lat. lac (mjölk) + ferre = bära.

Lacuna

Hål, damm, tomrum; liten hålighet i benvävnad där osteocyter sitter, t.ex. lacunae musculorum/vasorum. (subst.) Sv: lakun. Eng: lacuna. Av lat. lacuna = grop, hål.

Lambdoideus

Lambdaformad; sutura lambdoidea = söm mellan os occipitale och ossa parietalia. (adj.) Sv: lambdoid. Eng: lambdoid. Av grek. lambda (bokstaven Λ) + eidos = form.

Lamella

Tunt blad; t.ex. lamellerna i osteoner (haverska systemen). (subst.) Sv: lamell. Eng: lamella. Av lat. lamina + -ella (diminutiv) = tunt blad.

Lamina

Platta; benyta, t.ex. lamina vertebrae = kotbågens platta, lamina propria. (subst.) Sv: lamina, platta. Eng: lamina, plate. Av lat. lamina = platta, skiva.

Lanugo

Fosterhår; fint ullhår hos foster och nyfödda, senare avbytt. (subst.) Sv: lanugo, fosterhår. Eng: lanugo. Av lat. lana = ull; lanugo = fjun.

Larynx

Struphuvud; organ för andning och röstproduktion, innehåller stämbanden. (subst.) Sv: struphuvud, larynx. Eng: larynx. Lekman: strupen. Av grek. larynx = struphuvud.

Lateral

Bort från kroppens mittlinje; mot sidan. (adj.) Sv: lateral, åt sidan. Eng: lateral. Av lat. latus = sida.

Lateralflexion

Sidorörelse; böjning av ryggraden eller halsen åt sidan. (subst.) Eng: lateral flexion, lateral bending. Av lat. latus (sida) + flectere = böja.

Latissimus

Bredast; m. latissimus dorsi = den bredaste ryggmuskeln. (adj.) Sv: bredaste, latissimus. Eng: latissimus. Av lat. latus = bred; latissimus = superlativ av latus.

Latus

Bred, sida, omfattande; t.ex. ligamentum latum uteri = uterus breda band. (adj.) Sv: bred, sida. Eng: broad, lateral, wide. Av lat. latus = bred, sida.

Lens

Lins; ögats bikonvexa lins bakom iris. (subst.) Sv: lins. Eng: lens. Lekman: ögonlinsen. Av lat. lens = lins (linsplätten); ögonlinsen liknar en linsfröa.

Lentiformis

Linsformad; nucleus lentiformis = linsformade kärnan (putamen + globus pallidus). (adj.) Sv: lentiform, linsformad. Eng: lentiform. Av lat. lens (lins) + forma = form.

Leukocyt

Vit blodkropp; ingår i kroppens immunförsvar. (subst.) Sv: vit blodkropp. Eng: leukocyte, leucocyte, white blood cell (WBC). Av grek. leukos (vit) + kytos = cell.

Levator

Höjare; muskel som lyfter en struktur, t.ex. m. levator palpebrae superioris, mm. levatores costarum. (subst.) Sv: levator, lyftmuskel. Eng: levator. Av lat. levare = lyfta; levator = lyftare.

Libere

Fritt, öppet. (adv.) Sv: fritt. Eng: freely, libere. Av lat. liber = fri.

Libero

Lyfta, höja, frigöra. (verb) Eng: to free, liberate. Av lat. liberare = befria.

Lien

Mjälte (lat.); organum lymphaticum. (subst.) Sv: mjälte. Eng: spleen. Av lat. lien = mjälte.

Lienalis

Som hör till mjälten; t.ex. arteria lienalis (splenalis). (adj.) Sv: lienal. Eng: lienal, splenic. Av lat. lien = mjälte.

Ligamentum

Band av tät bindvävnad som förbinder ben med ben. (subst.) Sv: ligament, ledband. Eng: ligament. Lekman: ledband. Av lat. ligare = binda.

Limbus

Rand; t.ex. limbus fossa ovalis, limbus corneae (hornhinnans rand). (subst.) Sv: limbus, rand. Eng: limbus, border. Av lat. limbus = rand, kant.

Linea

Linje; t.ex. linea alba (vita linjen i buken), linea aspera (sträva linjen på femurs baksida). (subst.) Sv: linje, linea. Eng: line, linea. Av lat. linea = linje, av linum = lin.

Lingua

Tunga, språk; det motoriska och sensoriska organet i munhålan. (subst.) Sv: tunga. Eng: tongue, lingua. Lekman: tungan. Av lat. lingua = tunga, språk.

Lingualis

Som hör till tungan; t.ex. arteria lingualis, nervus lingualis. (adj.) Sv: lingual. Eng: lingual. Av lat. lingua = tunga.

Lingula

Liten tunga; t.ex. lingula mandibulae, lingula cerebelli, lingula pulmonis sinistri. (subst.) Sv: lingula, liten tunga. Eng: lingula. Av lat. lingua (tunga) + -ula (diminutiv).

Liquid

Klar, tydlig; i äldre terminologi om liquor (cerebrospinalvätskan). (adj.) Sv: klar. Eng: clear, liquid. Av lat. liquidus = flytande, klar.

Liquor cerebrospinalis

Ryggmärgsvätska; skyddar och omger hjärna och ryggmärg. (subst.) Sv: ryggmärgsvätska, cerebrospinalvätska; vardagligen: likvor. Eng: cerebrospinal fluid (CSF). Av lat. liquor (vätska) + cerebrum (hjärna) + spina = ryggrad.

Litotomiläge

Ryggläge med höfterna och knäna böjda och benen hållna uppåt; används vid gynekologiska och urologiska ingrepp. (subst.) Eng: lithotomy position. Av grek. lithos (sten) + tome = snitt; ursprungsposition vid operation för blåssten.

Lobulus

Liten flik eller lob; t.ex. lobulus hepatis (leverlobulus), lobulus pulmonis. (subst.) Sv: lobulus, liten lob. Eng: lobule. Av lat. lobus (lob) + -ulus (diminutiv).

Lobus

Flik, lob; t.ex. lobus hepatis (leverlob), lobi cerebri (hjärnloberna). (subst.) Sv: lob. Eng: lobe. Lekman: lob, flik. Av grek./lat. lobos = lob, flik.

Locus

Plats; t.ex. locus caeruleus = blå fläcken i hjärnstammen. (subst.) Sv: plats, locus. Eng: locus, location. Av lat. locus = plats.

Longissimus

Längst; m. longissimus = den längsta av ryggsträckarmuskelns delar. (adj.) Sv: längsta, longissimus. Eng: longissimus. Av lat. longus (lång); superlativ = longissimus.

Longitudinalis

Längsriktad; t.ex. fasciculus longitudinalis, sinus sagittalis (längsriktat sinus). (adj.) Sv: longitudinell. Eng: longitudinal. Av lat. longitudo = längd.

Longus

Lång; t.ex. m. adductor longus, m. palmaris longus. (adj.) Sv: lång. Eng: long. Av lat. longus = lång.

Lordosis

Framåt konvex krökning av ryggraden; fysiologisk svankrygge i ländryggen och halsen. (subst.) Sv: lordos, svankrygg. Eng: lordosis. Lekman: svankrygg. Av grek. lordos = böjd framåt + -osis.

Lumbalis

Som hör till ländryggen; lumbala kotor = ländkotor (L1–L5). (adj.) Sv: lumbal. Eng: lumbar. Lekman: ländryggen. Av lat. lumbus = länd.

Lumbricalis

Maskliknande; mm. lumbricales i hand och fot är maskliknande muskler. (adj.) Sv: lumbrikal. Eng: lumbrical. Av lat. lumbricus = daggmask; musklernas form.

Lumbus

Länd; ländryggen. (subst.) Sv: länd. Eng: loin, lumbar region. Av lat. lumbus = länd.

Lumen

Ljus, öga, förståelse; inre hålrum i ett rör eller kärl. (subst.) Sv: lumen, hålrum. Eng: lumen. Av lat. lumen = ljus, öppning, fönster.

Luna

Måne; månformig struktur. (subst.) Sv: måne. Eng: moon. Av lat. luna = måne.

Lunatus

Månskäreformad; t.ex. os lunatum = månformiga handrotsbenet. (adj.) Sv: lunärt, månformad. Eng: lunate. Av lat. luna (måne) + -atus.

Lunula

Liten måne; halvmåneformad ljusare del vid nagelns bas. (subst.) Sv: lunula, nagelmåne. Eng: lunula, half-moon. Av lat. luna (måne) + -ula (diminutiv) = liten måne.

Luteus

Gul; corpus luteum = gula kroppen (härrör från gulkropp i ovariet efter ovulation). (adj.) Sv: gul. Eng: yellow, luteus. Av lat. luteus = gul.

Luxatio

Urledvridning; dislokation av en led. (subst.) Sv: luxation, urledvridning. Eng: luxation, dislocation. Av lat. luxare = vrida ur led.

Lympha

Vävnadsvätska; lymfa som transporteras i lymfkärl till lymfknutorna. (subst.) Sv: lymfa. Eng: lymph. Lekman: lymfa. Av lat. lympha = klart vatten, av grek. nymphe = vattennymf.

Lymphaticus

Hörande till lymfsystemet; t.ex. nodus lymphaticus, vasa lymphatica. (adj.) Sv: lymfatisk. Eng: lymphatic. Av lat. lympha = lymfa.

Lymphonodus

Lymfknuta; organ i lymfsystemet med immunologisk funktion. (subst.) Sv: lymfknuta, lymfkörtel. Eng: lymph node. Lekman: lymfkörtel. Av lat. lympha (lymfa) + nodus = knuta.

M

Maceratio

Uppmjukning; macerering i vätska, t.ex. vid rengöring av skelett eller vid fosterdekomposition. (subst.) Sv: macerering. Eng: maceration. Av lat. macerare = blötlägga.

Macro

Prefix: stor. (prefix) Eng: macro- (large). Av grek. makros = lång, stor.

Macula

Fläck; t.ex. macula lutea (gula fläcken på retina), macula sacculi/utriculi (balansepitel). (subst.) Sv: macula, fläck. Eng: macula, spot. Av lat. macula = fläck.

Magnus

Stor, viktig; t.ex. foramen magnum, m. adductor magnus, nervus auricularis magnus. (adj.) Sv: stor. Eng: great, large. Av lat. magnus = stor.

Major

Större; t.ex. tuberculus major humeri, trochaneter major. (adj.) Sv: större. Eng: major, greater. Av lat. major = komparativ av magnus = stor.

Majus

Större (neutrum); t.ex. omentum majus (stora bukfettsnätet), labia majora. (adj.) Sv: större. Eng: major, greater. Av lat. majus = neutrum av major.

Mala

Kind; kindbenet. (subst.) Sv: kind. Eng: cheek, malar. Av lat. mala = kind, käke.

Malaris

Som hör till kinden; os malare = kindbenet (os zygomaticum). (adj.) Sv: malar, kind-. Eng: malar, zygomatic. Av lat. mala = kind.

Malleolaris

Som hör till malleolen; t.ex. arteria malleolaris. (adj.) Sv: malleolär. Eng: malleolar. Av lat. malleolus = liten hammare (fotknölen).

Malleolus

Knöl vid ankeln; medial malleolus på tibia, lateral på fibula. (subst.) Sv: malleol. Eng: malleolus (pl. malleoli). Lekman: inre/yttre fotknölen. Av lat. malleus (hammare) + -olus (diminutiv) = liten hammare; formen liknar en hammare.

Malleus

Hammare; det yttersta och största av de tre hörselbenen i mellanörat. (adj.) Sv: hammaren, malleus. Eng: malleus, hammer. Lekman: hammarbenet. Av lat. malleus = hammare.

Mamma

Bröst; bröstkörtel. (subst.) Sv: bröst. Eng: breast, mamma. Lekman: bröstet. Av lat. mamma = bröst, av barnspråkets mamma.

Mammalis

Som hör till bröstkörtlarna; däggdjur (Mammalia). (adj.) Sv: mammal. Eng: mammalian. Av lat. mamma = bröst.

Mammillaris

Bröstvårteliknande; t.ex. processus mammillaris (kotor), corpus mammillare (hypopofalamus). (adj.) Sv: mammillär. Eng: mammillary. Av lat. mamma (bröst) + -illa (diminutiv) + -aris.

Mandibula

Underkäken. (subst.) Sv: underkäke. Eng: mandible, lower jaw. Av lat. mandere = tugga; mandibula = käke.

Manubrium

Handtag; manubrium sterni = sternums översta del, manubrium mallei = hammarbenet handtag. (subst.) Sv: handtag, manubrium. Eng: manubrium. Av lat. manubrium = handtag, av manus = hand.

Manus

Hand; handen som helhet. (subst.) Sv: hand. Eng: hand, manus. Av lat. manus = hand.

Marginalis

Nära kanten; t.ex. ramus marginalis mandibulae. (adj.) Sv: marginal, kant-. Eng: marginal. Av lat. margo = kant.

Margo

Rand, kant; benets eller organets kant, t.ex. margo superior scapulae. (subst.) Sv: kant, rand. Eng: margin, border. Av lat. margo = kant, rand.

Masculinus

Manlig; av det manliga könet. (adj.) Sv: maskulin, manlig. Eng: masculine, male. Av lat. masculus = manlig.

Massa

Klump, massa; t.ex. massa lateralis atlantis, massa intermedia thalami. (subst.) Sv: massa, klump. Eng: mass, massa. Av lat. massa = klump, deg.

Masseter

Tuggmuskel; m. masseter = den ytliga tuggmuskeln. (subst.) Sv: massetermuskeln. Eng: masseter. Lekman: käkmuskeln. Av grek. masseter = tuggare, av masasthai = tugga.

Masticatio

Tuggning; tuggrörelserna. (subst.) Sv: mastikation, tuggning. Eng: mastication, chewing. Av lat. masticare = tugga; masticatio = tuggning.

Mastoideus

Bröstkörtelliknande; processus mastoideus = utskott bakom öronen (bröstliknande form). (adj.) Sv: mastoid. Eng: mastoid. Av grek. mastos (bröst) + eidos = form.

Mastos

Bröst (grek.); kombineringsform i mastoideus. (prefix) Sv: bröst. Eng: breast. Av grek. mastos = bröst.

Mater

Moder, hjärnhinna; dura mater (hårda hinnan), pia mater (mjuka hinnan), arachnoidea mater. (subst.) Sv: moder, hjärnhinna. Eng: mater, mother. Av lat. mater = moder.

Maxilla

Överkäken. (subst.) Sv: överkäke. Eng: maxilla, upper jaw. Av lat. maxilla, diminutiv av mala = käke.

Maximus

Störst; t.ex. m. gluteus maximus, foramen ischiadicum majus. (adj.) Sv: störst. Eng: maximus, greatest. Av lat. maximus = superlativ av magnus = stor.

Meatus

Gång; t.ex. meatus nasi (näsgången), meatus acusticus externus (yttre hörselgången). (subst.) Sv: meatus, gång. Eng: meatus, passage. Av lat. meare = gå igenom; meatus = passage.

Medial

Mot kroppens mittlinje. (adj.) Sv: medial. Eng: medial. Av lat. medius = mitten.

Medianplan

Sagittalplanet som löper exakt i mitten och delar kroppen i lika höger och vänster halvor. (subst.) Sv: midsagittalplan (synonym). Eng: median plane, midsagittal plane. Av lat. medianus = i mitten, av medius = mitt.

Medianus

Mellerst; t.ex. nervus medianus (mediannerven), planum medianum (medialt plan). (subst.) Sv: mediän, mittre. Eng: median. Av lat. medianus = mittre, av medius = mitt.

Medium

Alldaglig, lagom; mediastinum (mittenrummet). (subst.) Sv: medium, mitt. Eng: medium, middle. Av lat. medius = mitt.

Medius

Central, i mitten; t.ex. m. gluteus medius, digitus medius (långfingret). (subst.) Sv: mellre, medius. Eng: middle, medius. Av lat. medius = mitt.

Medulla

Märg; t.ex. ryggmärgen (medulla spinalis) eller benmärgen. (subst.) Sv: märg. Eng: medulla, marrow. Av lat. medulla = märg, kärna; innersta delen.

Medullaris

Som hör till märgen; t.ex. canalis medullaris (märgkanalen i rörben), cavitas medullaris. (adj.) Sv: medullär, märg-. Eng: medullary. Av lat. medulla = märg.

Membrana

Hinna; tunn vävnadshinna. (subst.) Sv: membran, hinna. Eng: membrane. Av lat. membrum (lem) → membrana = hinna som omger en lem.

Membranosus

Hinnliknande, hinnförsedd; t.ex. labyrinthus membranaceus, septum membranaceum. (adj.) Sv: membranös. Eng: membranous. Av lat. membrana = hinna.

Membrum

Lem, extremitet; arm eller ben. (subst.) Sv: lem, extremitet. Eng: limb, member. Av lat. membrum = lem, kroppsdel.

Meningeus

Som hör till hjärnhinnorna; t.ex. arteria meningea media. (adj.) Sv: meningeal. Eng: meningeal. Av grek. meninx = hjärnhinna.

Meninx

Hjärnhinna; de tre hjärnhinnorna (dura, arachnoidea, pia mater). (subst.) Sv: hjärnhinna. Eng: meninx (pl. meninges). Lekman: hjärnhinnan. Av grek. meninx = hinna.

Meniscus

Halvmånformig fibrocartilaginös broskskiva, t.ex. i knäleden. (subst.) Sv: menisk. Eng: meniscus (pl. menisci). Lekman: menisken. Av grek. meniskos = liten månskära, diminutiv av mene = måne.

Mentalis

Som hör till hakan (mentum); t.ex. m. mentalis, protuberantia mentalis. (adj.) Sv: mental, hak-. Eng: mental, chin. Av lat. mentum = haka.

Mentum

Haka; hakans beniga del. (subst.) Sv: haka, mentum. Eng: chin, mentum. Av lat. mentum = haka.

Mesencephalon

Mitthjärna; hjärnstamsdel med tectum och tegmentum, midbrain. (subst.) Sv: mitthjärna. Eng: mesencephalon, midbrain. Av grek. mesos (mitt) + enkephalos = hjärna.

Mesentarium

Tarmkäx; peritonealduplicatur som hänger upp tunntarmen och innehåller kärl och nerver. (subst.) Sv: tarmkäx, mesenterium. Eng: mesentery. Lekman: tarmkäxet. Av grek. mesos (mitt) + enteron = tarm.

Mesialis

Mittbelägen (odontologisk term); mot tandradens mitt. (adj.) Sv: mesial. Eng: mesial. Av grek. mesos = mitten.

Meso

Prefix: mitt, mellom. (prefix) Eng: meso- (middle, mesentery). Av grek. mesos = mitten.

Meta

Prefix: efter, bakom, omvandling. (prefix) Eng: meta- (after, beyond, change). Av grek. meta = efter, bakom.

Metacarpus

Mellanhand; de fem metakarpalbenen. (subst.) Sv: mellanhand. Eng: metacarpus. Lekman: handknogarna. Av grek. meta (efter) + karpos = handled.

Metatarsus

Mellanfot; de fem metatarsalbenen. (subst.) Sv: mellanfot. Eng: metatarsus. Lekman: fotknogarna. Av grek. meta (efter) + tarsus = fotrot.

Metro

Prefix: livmoder. (prefix) Eng: metro-, metr- (uterus). Av grek. metra = livmoder.

Micro

Prefix: liten. (prefix) Eng: micro- (small). Av grek. mikros = liten.

Minimus

Minst; t.ex. m. gluteus minimus, digitus minimus manus/pedis (lillfingret/lillfrån). (adj.) Sv: minst, minimus. Eng: minimus, smallest. Av lat. minimus = superlativ av parvus = liten.

Minor

Mindre; t.ex. tuberculus minor humeri, trochanter minor. (adj.) Sv: mindre, minor. Eng: minor, lesser. Av lat. minor = komparativ av parvus = liten.

Minus

Liten (i komposition); t.ex. labia minora. (adj.) Sv: liten, mindre. Eng: minus, lesser. Av lat. minus = komparativ av parvus = liten.

Mitra

Mössa, huva; mitralisklaffens form liknar en biskopsmössa. (subst.) Sv: mitra, mössa. Eng: mitre, cap. Av lat. mitra = turban, mössa.

Mobilis

Rörlig; t.ex. ren mobilis = rörlig njure. (adj.) Sv: mobil, rörlig. Eng: mobile. Av lat. movere = röra; mobilis = rörlig.

Molaris

Som hör till kindtänder; dens molaris = kindtand (molar). (adj.) Sv: molar, kindtands-. Eng: molar. Av lat. mola = kvarnsten; molarens form som maler.

Mollis

Mjuk, flexibel, rörlig; t.ex. palatum molle = mjuka gommen. (adj.) Sv: mjuk. Eng: soft, mollis. Av lat. mollis = mjuk.

Mono

Prefix: en-. (prefix) Eng: mono- (single, one). Av grek. monos = en, ensam.

Mons

Berg, upphöjning; t.ex. mons pubis = fettkudden ovanför blygdben. (subst.) Sv: upphöjning, mons. Eng: mons, mound. Av lat. mons/montis = berg.

Morphologia

Formlära; studiet av anatomiska formers struktur och klassifikation. (subst.) Sv: morfologi. Eng: morphology. Av grek. morphe (form) + logos = lära.

Morphos

Form (grek.); kombineringsform i morfologi, polymorf. (prefix) Sv: form. Eng: form, shape. Av grek. morphe = form, gestalt.

Mucosa

Slemhinna; epitel med mucösa körtlar, täcker inre ytor. (subst.) Sv: slemhinna, mukosa. Eng: mucosa, mucous membrane. Lekman: slemhinnan. Av lat. mucus = slem.

Mucosus

Slemrik; innehållande eller producerande slem. (adj.) Sv: mukös. Eng: mucous. Av lat. mucus = slem.

Mucus

Slem; sekret från slemhinneceller. (subst.) Sv: slem. Eng: mucus. Av lat. mucus = slem, snot.

Muscularis

Som hör till muskeln; t.ex. tunica muscularis (muskellagret i tarmen). (adj.) Sv: muskulär. Eng: muscular. Av lat. musculus = muskel.

Musculus (M.)

Muskel. (subst.) Sv: muskel. Eng: muscle. Av lat. mus (mus) + -culus (diminutiv) = liten mus; rörlig muskel under huden ansågs likna en löpande mus.

Mutatio

Förändring; t.ex. mutation. (subst.) Sv: förändring. Eng: mutation, change. Av lat. mutare = ändra; mutatio = förändring.

Myelencephalon

Bakhjärna; medulla oblongata = den förlängda ryggmärgen. (subst.) Sv: myelencefalon, medulla oblongata. Eng: myelencephalon. Av grek. myelos (märg) + enkephalos = hjärna.

Myelin

Fettrik isolationshölje kring axon; ökar signalledningshastigheten. (subst.) Sv: myelin, myelinskida. Eng: myelin, myelin sheath. Av grek. myelos = märg.

Myelo

Prefix: märg-. (prefix) Eng: myelo- (marrow, spinal cord). Av grek. myelos = märg.

Mylo

Prefix: som hör till kindtanden; t.ex. m. mylohyoideus. (prefix) Eng: mylo- (molar, mill). Av grek. myle = kvarnsten, kindtand.

Myo

Prefix: muskel (grek.). (prefix) Eng: myo- (muscle). Av grek. mys/myos = muskel.

Myocardium

Hjärtväggens muskelskikt; hjärtmuskeln. (subst.) Sv: myokard, hjärtmuskel. Eng: myocardium. Lekman: hjärtmuskeln. Av grek. mys (muskel) + kardia = hjärta.

Myometrium

Livmoderns muskelskikt; glatt muskulatur i uterusväggen. (subst.) Sv: myometrium. Eng: myometrium. Av grek. mys (muskel) + metra = livmoder.

N

Naris

Näsöppning; pl. nares = de yttre näsöppningarna. (subst.) Sv: näsborre. Eng: nostril, naris. Av lat. naris = näsborre.

Nasalis

Som hör till näsan; t.ex. os nasale, septum nasi, m. nasalis. (adj.) Sv: nasal. Eng: nasal. Av lat. nasus = näsa.

Nasus

Näsa (yttre del); den yttre näsans beniga och broskiga del. (subst.) Sv: näsa. Eng: nose, nasus. Lekman: näsan. Av lat. nasus = näsa.

Navicularis

Båtformig; os naviculare = båtbenet i tarsus eller carpus. (adj.) Sv: navicular, båtformad. Eng: navicular, boat-shaped. Av lat. navicula (liten båt) + -aris.

Necrosis

Vävnadsdöd; celldöd i levande vävnad, t.ex. vid ischemi. (subst.) Sv: nekros. Eng: necrosis. Lekman: vävnadsdöd. Av grek. nekros (död) + -osis = tillstånd.

Nervus

Nerv; struktur som leder elektriska impulser, t.ex. nervus vagus, nervus medianus. (subst.) Sv: nerv. Eng: nerve. Lekman: nerven. Av lat. nervus = nerv, sena, (via grek. neuron).

Neuron

Nervcell; består av cellkropp, axon och dendriter. (subst.) Sv: nervcell. Eng: neuron, nerve cell. Av grek. neuron = nerv, sena.

Niger

Svart; substantia nigra = svarta substansen (dopaminproducerande kärna i mesencephalon). (adj.) Sv: svart. Eng: black. Av lat. niger = svart.

Nodulus

Liten knuta; t.ex. nodulus cerebelli, noduli valvularum semilunarium. (subst.) Sv: nodulus. Eng: nodule. Av lat. nodus (knut) + -ulus (diminutiv).

Nodus

Knuta; t.ex. nodus sinuatrialis (SA-noden), nodus lymphaticus. (subst.) Sv: nodus, knut. Eng: node. Av lat. nodus = knut.

Nodus Ranvieri

Avbrott i myelinskidan som möjliggör saltatorisk signalledning. (subst.) Sv: Ranviers nod, Ranviers insnörning. Eng: node of Ranvier. Av lat. nodus = knut; uppkallat efter Louis-Antoine Ranvier (1835–1922).

Nucha

Nacke; nackregionen posteriort om skallen. (subst.) Sv: nacke. Eng: nape, nucha. Av arabiska nuha = ryggmärg, förväxlat med nacken.

Nuchalis

Som hör till nacken; t.ex. linea nuchalis superior. (adj.) Sv: nuktal, nacke-. Eng: nuchal. Av arabiska nuha = nacke.

Nucleus

Kärna; t.ex. cellkärna, nucleus caudatus, nucleus pulposus (intervertebralskivans kärna). (subst.) Sv: kärna, nucleus. Eng: nucleus. Av lat. nux/nucis (nöt) + -ulus + -eus = liten nöt, kärna.

O

Obliqt plan

Diagonalt snittsplan som inte sammanfaller med sagittal-, frontal- eller transversalplanet. (subst.) Sv: oblikt plan. Eng: oblique plane. Av lat. obliquus = sned, diagonal.

Obliquus

Sned, diagonal; t.ex. m. obliquus externus abdominis, m. obliquus internus abdominis. (adj.) Sv: oblique, sned. Eng: oblique. Av lat. obliquus = sned, diagonal.

Oblongatus

Förlängd; medulla oblongata = den förlängda märgen (hjärnstammens kaudala del). (adj.) Sv: förlängd. Eng: oblong, elongated. Av lat. ob + longus = avlång.

Obturator

Tilltäppare; m. obturator internus/externus stänger foramen obturatum delvis. (subst.) Sv: obturator. Eng: obturator. Av lat. obturare = täppa till; obturator = tilltäppare.

Obturatorius

Som hör till obturator; t.ex. nervus obturatorius, arteria obturatoria. (adj.) Sv: obturatorisk. Eng: obturator. Av lat. obturare = täppa till.

Occipitalis

Som hör till nackbenet; occipital = bakhuvudet. (adj.) Sv: occipital. Eng: occipital. Lekman: nacke, bakhuvud. Av lat. ob- (bakom) + caput = huvud; "bakhuvud".

Oculomotorius

Hörande till ögats rörelse; n. oculomotorius = 3:e kranialnerven, styr de flesta ögonrörelsemusklerna. (adj.) Sv: okulomotorisk. Eng: oculomotor. Av lat. oculus (öga) + motor = rörare.

Oculus

Öga. (subst.) Sv: öga. Eng: eye, oculus. Av lat. oculus = öga.

Odont

Prefix: tand-. (prefix) Eng: odonto- (tooth). Av grek. odous/odontos = tand.

Oesophagus

Matstrupe; muskulärt rör från pharynx till magsäck. (subst.) Sv: matstrupe, esofagus. Eng: esophagus, oesophagus. Lekman: matstrupen. Av grek. oisophagos = matstrupe, av oisein (bära) + phagein = äta.

Olecranon

Armbågsknölen; det bakre utskottet på ulna som bildar armbågen. (subst.) Sv: olekranon, armbågsutskott. Eng: olecranon. Lekman: armbågsspetsen. Av grek. olene (armbåge) + kranon = huvud, skalle; "armbågens huvud".

Olfactorius

Som hör till luktsinnet; n. olfactorius = 1:a kranialnerven. (adj.) Sv: olfaktorisk, lukt-. Eng: olfactory. Av lat. olere (lukta) + facere = göra.

Olfactus

Luktsinne. (subst.) Sv: luktsinne. Eng: olfaction, sense of smell. Av lat. olere = lukta; olfactus = lukt.

Olivaris

Som hör till oliven; nucleus olivaris = olivkärnan i medulla oblongata. (adj.) Sv: olivär. Eng: olivary. Av lat. oliva = oliv.

Omentum

Bukhinnenätet; fetthaltigt peritonealveck, t.ex. omentum majus (stora bukfettsnätet). (subst.) Sv: bukfettsnät, omentum. Eng: omentum. Lekman: bukfettet. Av lat. omentum = bukhinnenät.

Omphalo

Prefix: navel-. (prefix) Eng: omphalo- (navel). Av grek. omphalos = navel.

Omvänt Trendelenburgläge

Ryggläge med huvud och överkropp höjt och benen sänkta; används t.ex. vid bukkirurgi. (subst.) Eng: reverse Trendelenburg position. Uppkallat efter Friedrich Trendelenburg (1844–1924), tysk kirurg.

Ontogenesis

Individens utveckling; den biologiska individens tillväxt från befruktning till vuxen ålder. (subst.) Sv: ontogenes. Eng: ontogenesis, ontogeny. Av grek. on/ontos (varande) + genesis = uppkomst.

Oophor

Prefix: äggstock-. (prefix) Eng: oophor- (ovary). Av grek. oon (ägg) + phoros = bärande.

Ophthalmicus

Som hör till ögat; n. ophthalmicus (1:a grenen av n. trigeminus). (adj.) Sv: oftalmisk, ögon-. Eng: ophthalmic. Av grek. ophthalmos = öga.

Opponens

Motställande; t.ex. m. opponens pollicis och m. opponens digiti minimi. (subst.) Sv: opponens. Eng: opponens. Av lat. opponere = ställa mot; opponens = motställare.

Opposition

Tummen förs mot fingerspetsarna; exklusivt för primaterna. (subst.) Eng: opposition. Motsats: reposition. Av lat. ob- (mot) + ponere = placera; "ställa mot".

Opticus

Som hör till seendet; n. opticus = 2:a kranialnerven, leder syninformation. (adj.) Sv: optisk, syn-. Eng: optic. Av grek. optikos = seende, av opsesthai = se.

Oralis

Som hör till munnen; t.ex. cavitas oralis, hygien oralis. (adj.) Sv: oral, mun-. Eng: oral. Av lat. os/oris = mun.

Orbicularis

Ringformig; t.ex. m. orbicularis oculi (ögonringmuskeln), m. orbicularis oris (munringmuskeln). (adj.) Sv: orbikulär, ringformig. Eng: orbicular. Av lat. orbiculus (liten cirkel) + -aris.

Orbita

Ögonhåla; den beniga håligheten som skyddar ögat. (subst.) Sv: ögonhåla, orbita. Eng: orbit. Lekman: ögonhålan. Av lat. orbita = hjulspår, cirkel.

Orbitalis

Som hör till orbita (ögonhålan); t.ex. m. orbitalis, lamina orbitalis. (adj.) Sv: orbital. Eng: orbital. Av lat. orbita = ögonhåla.

Organum

Organ; strukturell enhet med specifik funktion. (subst.) Sv: organ. Eng: organ, organum. Av grek. organon = verktyg, instrument.

Orificum

Mynning, öppning; t.ex. orificum urethrae externum. (subst.) Sv: orifice, mynning. Eng: orifice. Av lat. os/oris (mun) + facere = göra; orificium = öppning.

Origo

Ursprung, källa; muskelns proximala fästpunkt (jfr insertio = distalt fäste). (subst.) Sv: ursprung, origo. Eng: origin. Av lat. oriri = uppstå; origo = ursprung.

Os (ossa)

Ben/benen; t.ex. os frontale = pannbenet. (subst.) Sv: ben. Eng: bone, os. Av lat. os (pl. ossa) = ben.

Os, oris, ora

Mun, öppning, källa; masken; anatomiska öppningar och munnen. (subst.) Sv: mun, öppning. Eng: mouth, orifice. Av lat. os/oris = mun.

Osseus

Av ben, benaktig; t.ex. labyrinthus osseus (benlabyrinten), canalis osseus. (adj.) Sv: ossös, ben-. Eng: osseous, bony. Av lat. os/ossis = ben.

Osteoblast

Bencell som skapar ny benmatrix och bygger upp ben. (subst.) Eng: osteoblast. Lekman: benbyggande cell. Av grek. osteon (ben) + blastos = grodd; "benbildande groddcell".

Osteocyt

Mogen bencell inuti benvävnaden som underhåller benmatrixen. (subst.) Eng: osteocyte. Lekman: mogen bencell. Av grek. osteon (ben) + kytos = cell.

Osteoklast

Bencell som bryter ner och resorberar benvävnad. (subst.) Eng: osteoclast. Lekman: bennedbrytande cell. Av grek. osteon (ben) + klastes = krossare.

Ostium

Mynning, ingång, dörr; öppning in i ett hålrum, t.ex. ostium uteri, ostium aortae. (subst.) Sv: ostium, mynning. Eng: ostium, opening. Av lat. ostium = dörr, av os = mun.

Ovalis

Oval; t.ex. foramen ovale (hjärtats embryologiska hål), fossa ovalis. (subst.) Sv: oval. Eng: oval. Av lat. ovum (ägg) + -alis = äggformig.

Ovarium

Äggstock; parigt könsorgan som producerar ägg och hormoner. (subst.) Sv: äggstock, ovarium. Eng: ovary. Lekman: äggstocken. Av lat. ovum = ägg.

P

Palatinus

Som hör till gommen; t.ex. os palatinum, tonsilla palatina. (adj.) Sv: palatal, gomm-. Eng: palatine. Av lat. palatum = gom.

Palatum

Gom; palatum durum (hårda gommen) + palatum molle (mjuka gommen). (subst.) Sv: gom, palatum. Eng: palate. Lekman: gommen. Av lat. palatum = gom.

Palma

Handflata; palmaris = sidan mot handflatan. (subst.) Sv: handflata, palma. Eng: palm. Lekman: handflatan. Av lat. palma = handflata, palmblad.

Palmar (volar)

Handflatans sida av handen. (adj.) Sv: palmar, volar. Eng: palmar, volar. Lekman: handflatan. Av lat. palma = handflata.

Palmaris

Som hör till handflatan; t.ex. m. palmaris longus, aponeurosis palmaris. (adj.) Sv: palmar, handflate-. Eng: palmar. Av lat. palma = handflata.

Palpebra

Ögonlock; palpebra superior/inferior. (subst.) Sv: ögonlock. Eng: eyelid, palpebra. Lekman: ögonlocket. Av lat. palpare = röra vid; palpebra = ögonlock som man blinkar med.

Pancreas

Bukspottkörtel; exokrin och endokrin körtel bakom magsäcken. (subst.) Sv: bukspottkörtel, pankreas. Eng: pancreas. Lekman: bukspottkörteln. Av grek. pan (allt) + kreas = kött; "helt köttig körtel".

Pancreaticus

Som hör till bukspottkörteln; t.ex. ductus pancreaticus, arteria pancreatica. (adj.) Sv: pankreatisk. Eng: pancreatic. Av grek. pankreas = bukspottkörtel.

Paniculus

Liten lapp; t.ex. paniculus adiposus = underhudsfettet. (subst.) Sv: panikulus. Eng: paniculus. Av lat. pannus (lapp) + -iculus (diminutiv).

Papilla

Bröstvårta, vårta; t.ex. papilla renalis (njurvårtan), papillae linguales (tungpapiller). (subst.) Sv: papill, vårta. Eng: papilla (pl. papillae). Av lat. papilla = bröstvårta.

Para

Prefix: bredvid, vid sidan om. (prefix) Eng: para- (beside, near). Av grek. para = vid sidan av, bredvid.

Parasagittalplan

Sagittalplan parallellt med medianplanet men inte i kroppens mitt. (subst.) Eng: parasagittal plane. Av grek. para (bredvid) + lat. sagitta = pil.

Parasympaticus

Del av autonoma nervsystemet; aktiv vid vila, matsmältning och återhämtning. (adj.) Sv: parasympatikus. Eng: parasympathetic nervous system. Lekman: "rest and digest". Av grek. para (bredvid) + syn (med) + pathos = känsla.

Paries

Vägg; t.ex. paries anterior (framväggen), paries medialis. (subst.) Sv: vägg. Eng: wall, paries. Av lat. paries = vägg.

Parietal

Parietalyta; mot kroppsväggen (jfr visceral), t.ex. parietal pleura kläder bröstväggens insida. (adj.) Sv: parietal, väggblad. Eng: parietal. Av lat. paries = vägg.

Parietalis

Som hör till os parietale eller en kroppsvägge; t.ex. peritoneum parietale, pleura parietalis. (adj.) Sv: parietal, vägg-. Eng: parietal. Av lat. paries = vägg.

Parotideus

Som hör till parotis (öronspottkörteln); t.ex. ductus parotideus, glandula parotidea. (adj.) Sv: parotidal. Eng: parotid. Av grek. para (bredvid) + ous/otos = öra.

Parotis

Öronspottkörtel; den största av de tre parvisa spottkörtlarna. (subst.) Sv: parotis, öronspottkörtel. Eng: parotid gland. Lekman: öronspottkörteln. Av grek. para (bredvid) + ous = öra.

Pars

Del; t.ex. pars ascendens aortae, pars basilaris ossis occipitalis. (subst.) Sv: del, pars. Eng: part. Av lat. pars/partis = del.

Parvus

Liten; t.ex. m. psoas minor, omentum minus. (adj.) Sv: liten. Eng: small, parvus. Av lat. parvus = liten.

Patella

Knäskål; ett sesamben i quadriceps-senan framför knäleden. (subst.) Sv: knäskål. Eng: patella, kneecap. Av lat. patera (skål) + -ella (diminutiv) = liten skål; formen liknar en liten skål.

Patellaris

Som hör till patella (knäskålen); t.ex. ligamentum patellae, retinaculum patellae. (adj.) Sv: patellar. Eng: patellar. Av lat. patella = knäskål.

Pecten

Kam; t.ex. pecten pubis = blygdbenet kammens linje, pecten ossis pubis. (subst.) Sv: kam, pecten. Eng: pecten, comb. Av lat. pecten = kam.

Pectineus

Som hör till pecten; m. pectineus = kammuskeln (adducerar och flekterar låret). (adj.) Sv: pektineumuskeln. Eng: pectineus. Av lat. pecten = kam.

Pectoralis

Som hör till bröstet; t.ex. m. pectoralis major/minor, arteria thoracica interna (a. mammariainternan). (adj.) Sv: pektoral, bröst-. Eng: pectoral. Av lat. pectus = bröst.

Pectus

Bröst, hjärta; bröstet i anatomi. (subst.) Sv: bröst. Eng: chest, breast. Av lat. pectus = bröst, hjärta.

Pediculus

Liten fot, stjälk; t.ex. pediculus arcus vertebrae = kotbågens bas, lus (pediculus humanus). (subst.) Sv: pedikel. Eng: pedicle, stalk. Av lat. pes (fot) + -iculus (diminutiv).

Pellucidus

Genomskinlig; t.ex. septum pellucidum = genomskinlig skiljevägg i hjärnan. (adj.) Sv: pellucid, genomskinlig. Eng: pellucid, transparent. Av lat. per (igenom) + lucere = lysa.

Pelvinus

Som hör till bäckenet; t.ex. diaphragma pelvis. (adj.) Sv: pelvin, bäcken-. Eng: pelvic. Av lat. pelvis = bäcken.

Pelvis

Bäcken; bäckenringen bestående av os coxae, sacrum och coccyx. (subst.) Sv: bäcken. Eng: pelvis. Lekman: bäckenet. Av lat. pelvis = bäcken, skål.

Penis

Svans; det manliga könsorganet. (subst.) Sv: penis. Eng: penis. Av lat. penis = svans, kuk.

Penna

Fjäder, vinge; bipennatus = dubbelfjädrad muskel. (subst.) Sv: fjäder. Eng: feather, wing. Av lat. penna = fjäder, vinge.

Pennatus

Fjädrad; muskelfibers arrangemang med fibrer fästade diagonalt mot en central sena. (adj.) Sv: fjädrad, pennat. Eng: pennate. Av lat. penna = fjäder + -atus.

Perforans

Genomborrande; t.ex. arteriae perforantes, nervus cutaneus perforans. (adj.) Sv: perforerande. Eng: perforating. Av lat. perforare = genomborrar; perforans = borrar igenom.

Perforatus

Genomborrad; t.ex. substantia perforata anterior/posterior (hjärnans genomborrade substans med kärlöppningar). (adj.) Sv: perforerad. Eng: perforated. Av lat. perforare = genomborrar.

Peri

Prefix: runt omkring. (prefix) Eng: peri- (around, surrounding). Av grek. peri = runt, omkring.

Pericardium

Hjärtsäcksblad; dubbel hinna kring hjärtat. (subst.) Sv: perikardium, hjärtsäck. Eng: pericardium. Lekman: hjärtsäcken. Av grek. peri (runt) + kardia = hjärta.

Perichondrium

Broskhinna; bindvävshinna kring brosk (utom vid ledytor). (subst.) Sv: perikondrium, broskhinna. Eng: perichondrium. Av grek. peri (runt) + chondros = brosk.

Perifer

Belägen i utkanten, långt från centrum; i nervsystemet = utanför hjärna och ryggmärg (jfr central). (adj.) Eng: peripheral. Av grek. peri (runt) + pherein = bära; "det som bärs runt om".

Perinealis

Som hör till perineum (bäckenbotten); t.ex. arteria perinealis, membrana perinei. (adj.) Sv: perineal. Eng: perineal. Av grek. perinaion = perineum.

Perineum

Bäckenbotten; området mellan genitalia externa och anus. (subst.) Sv: perineum, bäckenbotten. Eng: perineum. Lekman: mellangården. Av grek. perinaion = mellangården.

Periosteum

Benhinna; bindvävshinna kring benets yttre yta med undantag av ledytor. (subst.) Sv: periost, benhinna. Eng: periosteum. Lekman: benhinnan. Av grek. peri (runt) + osteon = ben.

Peritoneum

Bukhinna; serös hinna som bekläder bukhålans väggar och organ. (subst.) Sv: peritoneum, bukhinna. Eng: peritoneum. Lekman: bukhinnan. Av grek. peri (runt) + teinein = sträcka.

Perone

Vadben; fibula (grek.). (subst.) Sv: vadben. Eng: fibula, perone. Av grek. perone = spänne, fibula.

Peroneus

Som hör till vadbenet/fibula; t.ex. mm. peronei (fibularis longus/brevis). (adj.) Sv: peroneal, fibulär. Eng: peroneal, fibular. Av grek. perone = fibula.

Perpendicularis

Lodrät; t.ex. lamina perpendicularis ossis ethmoidalis. (adj.) Sv: perpendikulär, lodrät. Eng: perpendicular. Av lat. perpendiculum = lod.

Pes

Fot. (subst.) Sv: fot. Eng: foot, pes. Av lat. pes = fot.

Petrosus

Klippig, som hör till klippbenet; pars petrosa ossis temporalis = klippbenet. (adj.) Sv: petros. Eng: petrous. Av lat. petra = klippa, sten.

Phalanges

Finger- och tåben; singularis: phalanx (proximal, medial, distal). (subst.) Sv: falanger (sg. falang). Eng: phalanges (sg. phalanx). Lekman: fingerknogarna, falangerna. Av grek. phalanx = stridsformation; fingerbenens radade uppställning liknar en falanx.

Phalanx

Falang; finger- och tåben (proximal, medial, distal). (subst.) Sv: falang. Eng: phalanx (pl. phalanges). Lekman: fingerknogarna. Av grek. phalanx = stridsformation.

Pharyngeus

Som hör till svalget; t.ex. plexus pharyngeus, m. constrictor pharyngis. (adj.) Sv: faryngeal, svalg-. Eng: pharyngeal. Av grek. pharynx = svalg.

Pharynx

Svalg; övre luftvägs- och matsmältningskanal bakom näsan och munnen. (subst.) Sv: svalg, farynx. Eng: pharynx. Lekman: halsen, svalget. Av grek. pharynx = svalg.

Phrenicus

Som hör till mellangärdet; t.ex. nervus phrenicus (mellangärdesnerven), arteria phrenica. (adj.) Sv: frenisk, mellangärdes-. Eng: phrenic. Av grek. phren = mellangärde, sinne.

Phreno

Prefix: mellangärde eller sinne. (prefix) Eng: phreno- (diaphragm or mind). Av grek. phren = mellangärde, sinne.

Phylogenesis

Släktets/artens evolutionära utveckling; fylogenes. (subst.) Sv: fylogenes. Eng: phylogenesis, phylogeny. Av grek. phylon (stam) + genesis = uppkomst.

Pilus

Hårstrå; enstaka hår. (subst.) Sv: hår, hårstrå. Eng: hair, pilus. Av lat. pilus = hårstrå.

Pinealis

Tallkottlik; corpus/glandula pinealis = tallkottkörteln (producerar melatonin). (adj.) Sv: pineal. Eng: pineal. Lekman: tallkottkörteln. Av lat. pinea = tallkotte + -alis.

Piriformis

Päronformad; m. piriformis = päronformad höftutvändrotator. (adj.) Sv: piriform, päronformad. Eng: piriform, pear-shaped. Av lat. pirum (päron) + forma = form.

Pisiformis

Ärtformad; os pisiforme = ärtformadet handledsben (minsta carpalbenet). (adj.) Sv: pisiform, ärtformad. Eng: pisiform, pea-shaped. Av lat. pisum (ärta) + forma = form.

Placenta

Moderkaka; fostrets organ för gasutbyte, näring och hormoner. (subst.) Sv: moderkaka. Eng: placenta. Lekman: moderkakan. Av lat. placenta = platt kaka.

Planta

Fotsula; fotsulans underyta. (subst.) Sv: fotsula, planta. Eng: sole, plantar surface. Lekman: fotsulans undersida. Av lat. planta = fotsula, plantskola.

Plantar

Fotsulans sida av foten. (adj.) Sv: plantar, fotsula. Eng: plantar. Lekman: undersidan av foten. Av lat. planta = fotsula.

Plantarflexion

Fotleden böjs nedåt; att gå på tå eller peka med foten. (subst.) Eng: plantar flexion, plantarflexion. Av lat. planta (fotsula) + flectere = böja.

Plantaris

Som hör till fotsulan; t.ex. m. plantaris, arcus plantaris, fascia plantaris. (adj.) Sv: plantar, fotsula-. Eng: plantar. Av lat. planta = fotsula.

Planum

Plan, yta; t.ex. planum occipitale, planum temporale. (subst.) Sv: plan, yta. Eng: plane, flat surface. Av lat. planus = flat, jämn.

Platysma

Utbredd platta; m. platysma = bred hudmuskel i halsen. (subst.) Sv: platysma. Eng: platysma. Av grek. platysma = utbredd platta, av platys = bred.

Pleura

Lungsäck; serös hinna kring lungorna. (subst.) Sv: pleura, lungsäck. Eng: pleura. Lekman: lungsäcken. Av grek. pleura = revben, sida.

Pleuralis

Som hör till pleura; t.ex. cavitas pleuralis. (adj.) Sv: pleural. Eng: pleural. Av grek. pleura = lungsäck.

Plexus

Fläta; nät av nerver eller kärl, t.ex. plexus brachialis, plexus choroideus. (subst.) Sv: plexus, nervfläta. Eng: plexus, network. Av lat. plectere = fläta; plexus = fläta.

Plica

Veck; slemhinneveck eller serosaveck, t.ex. plicae circulares (Kerckring), plica umbilicalis. (subst.) Sv: plika, veck. Eng: plica, fold. Av lat. plicare = vika; plica = veck.

Pneumaticus

Lufthaltig; t.ex. sinus pneumatici (luftfyllda bihålorna i kraniet). (adj.) Sv: pneumatisk, lufthaltig. Eng: pneumatic, air-containing. Av grek. pneuma = luft, andedräkt.

PNS

Perifera nervsystemet; alla nerver utanför hjärna och ryggmärg. (subst.) Eng: peripheral nervous system (PNS). Jfr CNS. Av grek. peri (runt, utom) + neuron = nerv.

Pollex

Tumme; digitus primus manus. (subst.) Sv: tumme, pollex. Eng: thumb, pollex. Lekman: tummen. Av lat. pollex = tumme.

Poly

Prefix: många. (prefix) Eng: poly- (many, multiple). Av grek. polys = många.

Pons

Brygga; hjärnstamsdelen pons Varoli, förbinder mesencephalon med medulla oblongata. (subst.) Sv: pons, brygga. Eng: pons. Lekman: hjärnbryggan. Av lat. pons = brygga, bro.

Poples

Knäveck; fossa poplitea = knäveckets fördjupning. (subst.) Sv: knäveck. Eng: popliteal region. Av lat. poples = knäveck.

Popliteus

Som hör till knävecket; m. popliteus = liten muskel i knävecket. (adj.) Sv: popliteal. Eng: popliteal. Av lat. poples = knäveck.

Porta

Port; t.ex. porta hepatis = leverporten (ingång för kärl och gallgång). (subst.) Sv: port, porta. Eng: porta, gate. Av lat. porta = port, dörr.

Portio

Del; t.ex. portio vaginalis cervicis (livmoderhalsens slidadel). (subst.) Sv: portio, del. Eng: portio, portion. Av lat. portio = del.

Porus

Öppning, por; t.ex. porus acusticus externus/internus (hörselgångens öppning). (subst.) Sv: por, öppning. Eng: pore, porus. Av grek./lat. porus = por, genomgång.

Post

Prefix: efter, bakom. (prefix) Eng: post- (after, behind). Av lat. post = efter.

Posterior

På baksidan; mot ryggen (synonym: dorsal). (adj.) Sv: dorsal, bakåt. Eng: posterior, dorsal. Av lat. posterus = bakre, av post = efter.

Pre

Prefix: framför, innan. (prefix) Eng: pre- (before, in front of). Av lat. prae = framför.

Prematurus

För tidig; prematur; t.ex. natus praematurus. (subst.) Sv: prematur. Eng: premature. Av lat. prae (för) + maturus = mogen.

Premolares

Framför molarerna; premolarer = de fyra föreldmolärerna i varje käkhalva. (subst.) Sv: premolarer. Eng: premolars. Av lat. prae (framför) + molaris = kvarnsten.

Preputium

Förhud; hudveck över glans penis eller clitoridis. (subst.) Sv: förhud. Eng: prepuce, foreskin. Av lat. prae (framför) + putium (av putare = klippa).

Primarius

Ursprunglig, primär; t.ex. primär läkning, centrum ossificationis primarium. (adj.) Sv: primär. Eng: primary. Av lat. primus = första + -arius.

Primus

Första; t.ex. digitus primus manus/pedis. (adj.) Sv: första. Eng: first. Av lat. primus = första.

Pro

Prefix: före, fram, ut. (prefix) Eng: pro- (before, forward). Av lat. pro = före, framför.

Processus

Utskott; framskjutande utsprång från ett ben eller organ. (subst.) Sv: utskott. Eng: process, processus. Av lat. procedere = gå framåt (pro + cedere = gå).

Profundus

Djup; långt från ytan (motsats: superficialis). (adj.) Sv: djup. Eng: deep, profundus. Av lat. pro (framåt) + fundus = botten; "ner mot botten".

Prolatio

Att föra fram, utvidgning; t.ex. prolatio linguae. (verb) Sv: prolaps, framskjutning. Eng: prolapse, protrusion. Av lat. proferre = föra fram.

Prominens

Framskjutande, utskott; t.ex. vertebra prominens (C7, längst utskottet), prominentia. (adj.) Sv: prominent, utskjutande. Eng: prominent, prominens. Av lat. prominere = stå ut.

Prominentia

Upphöjning; anatomisk upphöjning, t.ex. prominentia laryngea (adamsäpplet). (subst.) Sv: prominens, upphöjning. Eng: prominence. Av lat. prominere = stå ut.

Promontorium

Upphöjning; t.ex. promontorium ossis sacri (korsbenet översta del), promontorium tympani. (subst.) Sv: promontorium, upphöjning. Eng: promontory. Av lat. promontorium = udde, framskjutning.

Pronation

Rotation av underarmen så handflatan vänds nedåt eller bakåt. (subst.) Eng: pronation. Motsats: supination. Av lat. pronus = framåtlutad, liggande på magen.

Pronator

Inåtvridare; m. pronator teres och m. pronator quadratus utför pronation. (subst.) Sv: pronator. Eng: pronator. Av lat. pronus = liggande på magen; pronare = vrida ned.

Proprius

Egentlig, eget, speciell; t.ex. fasciculus proprius, mm. levatores costarum proprii. (subst.) Sv: proprius, egentlig. Eng: proprius, proper. Av lat. proprius = egentlig, eigen.

Prostata

Blåshalskörtel; körtel kring urinrörets begynnelse hos mannen. (subst.) Sv: prostata, blåshalskörtel. Eng: prostate. Lekman: prostatan. Av grek. prostates = den som sitter framför (urinblåsan).

Protraktion

Framåtrörelse av en kroppsdel, t.ex. skulderblad eller käke. (subst.) Eng: protraction. Motsats: retraktion. Av lat. pro (framåt) + trahere = dra.

Protrusion

Framskjutning av en struktur, t.ex. diskprotrusion (utbuktning av mellankotsskiva) eller framåtrörelse av underkäken. (subst.) Eng: protrusion. Lekman: diskbråck (vid diskprotrusion). Av lat. pro (framåt) + trudere = trycka, driva.

Protuberantia

Upphöjning; t.ex. protuberantia occipitalis externa/interna. (subst.) Sv: protuberans, upphöjning. Eng: protuberance. Av lat. protuberare = svälla ut; protuberantia = svullnad.

Proximal

Närmare ursprunget eller kroppen; motsats till distal. (adj.) Eng: proximal. Av lat. proximus = närmast.

Pseudo

Prefix: falsk, pseudoform. (prefix) Eng: pseudo- (false, fake). Av grek. pseudos = lögn, falsk.

Psoa

Ljumske; t.ex. m. psoas. (prefix) Sv: psoa. Eng: psoa. Av grek. psoa = länsmuskeln.

Psoas

Ländmuskel; m. psoas major förbinder kotorna med trochanter minor, viktig för höftflexion. (subst.) Sv: psoasmuskeln. Eng: psoas. Lekman: ländmuskeln. Av grek. psoa = länsmuskeln.

Pterygoideus

Vingformad; t.ex. processus pterygoideus (vingformad utskjutning på os sphenoidale), mm. pterygoidei. (adj.) Sv: pterygoid. Eng: pterygoid. Av grek. pteryx (vinge) + eidos = form.

Pubes

Blygd; blygdbenet, blygdområde. (subst.) Sv: blygd. Eng: pubes, pubic region. Av lat. pubes = blygd, könshår.

Pubicus

Som hör till blygdbenet; t.ex. symphysis pubica, arcus pubicus. (adj.) Sv: pubisk. Eng: pubic. Av lat. pubes = blygd.

Pudendum

Blygd; yttre könsorgan (pudendum femininum = vulva). (subst.) Sv: yttre könsorgan, pudendum. Eng: pudendum. Av lat. pudere = skämmas; pudendum = det man skäms för.

Pulmo

Lunga. (subst.) Sv: lunga. Eng: lung, pulmo. Av lat. pulmo = lunga.

Pulmonalis

Lung-, som hör till lungan; t.ex. arteria pulmonalis, vena pulmonalis, valva pulmonalis. (adj.) Sv: pulmonal, lung-. Eng: pulmonary. Av lat. pulmo = lunga.

Pulpa

Mjuk massa, kött; t.ex. pulpa dentis = tandpulpan. (subst.) Sv: pulpa. Eng: pulp. Av lat. pulpa = mjukt kött.

Pulposus

Bestående av mjuk substans; nucleus pulposus = intervertebralskivans mjuka kärna. (adj.) Sv: pulpös. Eng: pulposus, pulpy. Av lat. pulpa = mjukt kött + -osus.

Pupilla

Pupill, vakt; pupillen i iris som reglerar ljusinflödet. (subst.) Sv: pupill. Eng: pupil. Lekman: pupillen. Av lat. pupilla = liten docka, pupill; reflexen av det lilla ansiktet man ser i ögat.

Pupula

Pupill; öppningen i iris. (subst.) Sv: pupill. Eng: pupil. Av lat. pupula = liten pupill.

Pylorus

Portvakt; nedre magmunnen mellan magsäck och duodenum. (subst.) Sv: pylorus, nedre magmun. Eng: pylorus. Lekman: nedre magmunnen. Av grek. pyloros = portvakt, av pyle (port) + ouros = vakt.

Pyramidalis

Pyramidformad; t.ex. tractus corticospinalis (pyramidalis), m. pyramidalis. (adj.) Sv: pyramidal. Eng: pyramidal. Av grek. pyramis = pyramid.

Pyramis

Pyramid; t.ex. pyramiderna i medulla oblongata (corticospinala fibers), pyramis renalis. (subst.) Sv: pyramid, pyramis. Eng: pyramid. Av grek. pyramis = pyramid.

Q

Quadratus

Fyrkantig; t.ex. m. quadratus lumborum, m. pronator quadratus, m. quadratus femoris. (adj.) Sv: kvadratisk, fyrkantig. Eng: quadrate, square. Av lat. quadrare = göra fyrkantig; quadratus = kvadrat.

Quadri

Prefix: fyr-. (prefix) Eng: quadri- (four). Av lat. quattuor = fyra.

Quadriceps

Fyrhövdad; m. quadriceps femoris (4 delar: rectus femoris + tre vasti) = lårbenets sträckare. (subst.) Sv: quadriceps, fyrhövdad. Eng: quadriceps. Lekman: lårmuskeln. Av lat. quadri- (fyra) + caput = huvud.

R

Radial

På strålbenets/tumsidans sida av underarmen och handen. (adj.) Sv: radial, tumsidan. Eng: radial. Av lat. radius = hjuleker, stråle.

Radiatus

Försedd med strålar; t.ex. corona radiata (strålkrans av nervfibrer till cortex). (adj.) Sv: radierande, strålformig. Eng: radiate. Av lat. radius = stråle + -atus.

Radius

Strålben; det yttre av underarmens ben, på tumsidan. (subst.) Sv: strålben. Eng: radius. Av lat. radius = hjuleker, stråle; benets form liknar en eker.

Radix

Rot; t.ex. radix dentis (tandroten), radix nervi spinalis (spinalnervsroten). (subst.) Sv: rot, radix. Eng: root, radix. Av lat. radix = rot.

Ramus

Gren; nervgren eller utskott på ett ben. (subst.) Sv: gren. Eng: ramus (pl. rami), branch. Av lat. ramus = gren.

Raphe

Söm; mittlinjens bindvävssöm, t.ex. raphe pharyngis, raphe perinei. (subst.) Sv: rafe, söm. Eng: raphe, seam. Av grek. raphe = söm, av rhaptein = sy.

Recessus

Fördjupning, ficka; t.ex. recessus piriformis, recessus hepatorenalis (Morisons ficka). (subst.) Sv: recessus, ficka. Eng: recess. Av lat. recedere = dra sig tillbaka; recessus = fördjupning.

Rectalis

Som hör till rectum; t.ex. arteria rectalis, excavatio rectouterina. (adj.) Sv: rektal. Eng: rectal. Av lat. rectus = rak (tarm).

Rectum

Ändtarm; sista delen av tjocktarmen. (subst.) Sv: ändtarm, rektum. Eng: rectum. Lekman: ändtarmen. Av lat. intestinum rectum = rak tarm.

Rectus

Rak; t.ex. m. rectus abdominis (rak bukmuskel), m. rectus femoris, sinus rectus. (adj.) Sv: rak, rectus. Eng: straight, rectus. Av lat. regere = räta; rectus = rak.

Recurrens

Som återvänder; t.ex. nervus laryngeus recurrens (löper bakåt och uppåt till larynx). (adj.) Sv: recurrent, återvändande. Eng: recurrent. Av lat. recurrere = springa tillbaka.

Regio

Område; anatomisk region, t.ex. regio inguinalis, regio epigastrica. (subst.) Sv: region, område. Eng: region. Av lat. regere = styra; regio = område.

Ren

Njure; parigt urinorgan. (subst.) Sv: njure. Eng: kidney, ren. Av lat. ren/renis = njure.

Renalis

Som hör till njuren; t.ex. arteria renalis, pelvis renalis (njurbäckenet). (adj.) Sv: renal, njur-. Eng: renal. Av lat. ren = njure.

Reposition

Återgång till neutral position, t.ex. tummen efter opposition. (subst.) Eng: reposition. Motsats: opposition. Av lat. re- (tillbaka) + ponere = placera.

Respiratorius

Som har med andningen att göra; t.ex. systema respiratorium, musculi respiratorii. (adj.) Sv: respiratorisk, andnings-. Eng: respiratory. Av lat. respirare = andas.

Rete

Nät; t.ex. rete testis (sädesnätet), rete mirabile (konstigt nät). (subst.) Sv: nät, rete. Eng: rete, network. Av lat. rete = nät.

Reticularis

Nätliknande; t.ex. formatio reticularis, substantia reticularis. (adj.) Sv: retikulär. Eng: reticular. Av lat. reticulum = litet nät.

Reticulum

Litet nät; t.ex. endoplasmatiskt reticulum, sarcoplasmatiskt reticulum. (subst.) Sv: retikel. Eng: reticulum. Av lat. rete (nät) + -iculum (diminutiv).

Retina

Näthinna; ögats inre ljuskänsliga lager med stavar och tappar. (subst.) Sv: näthinna, retina. Eng: retina. Lekman: näthinnan. Av lat. rete (nät) + -ina; näthinnas nätlikande utseende.

Retinaculum

Band; hållande band, t.ex. retinaculum flexorum/extensorum i handleden och fotleden. (subst.) Sv: retinakulum. Eng: retinaculum. Av lat. retinere = hålla kvar; retinaculum = hållband.

Retraktion

Bakåtrörelse av en kroppsdel, t.ex. skulderblad eller käke. (subst.) Eng: retraction. Motsats: protraktion. Av lat. re- (tillbaka) + trahere = dra.

Retro

Prefix: bakåt, bakom. (prefix) Eng: retro- (backward, behind). Av lat. retro = bakåt, bakom.

Retroversion

Bakåttippning av ett organ, t.ex. uterus retroversus (motsats: anteversion). (subst.) Eng: retroversion. Av lat. retro (bakåt) + vertere = vända.

Retrusion

Bakåtrörelse av underkäken (synonym: retraktion av mandibula; motsats: protrusion). (subst.) Eng: retrusion. Av lat. retro (bakåt) + trudere = trycka.

Rhino

Prefix: näs-. (prefix) Eng: rhino- (nose). Av grek. rhis/rhinos = näsa.

Rhomboencephalon

Ruthjärna; bakre hjärnavdelningen (pons + cerebellum + medulla oblongata). (subst.) Sv: ruthjärna, rombencefalon. Eng: rhombencephalon, hindbrain. Av grek. rhombos (romb) + enkephalos = hjärna.

Rhomboideus

Rutformig; t.ex. m. rhomboideus major/minor (skulderblad-ryggraden). (adj.) Sv: romboid. Eng: rhomboid. Av grek. rhombos (romb) + eidos = form.

Rima

Springa; t.ex. rima glottidis (stämbandsspalten), rima oris (munspalten). (subst.) Sv: springa, rima. Eng: rima, fissure. Av lat. rima = springa, spricka.

Risorius

Skratt-; m. risorius = skrattmuskeln (drar mungipan utåt). (adj.) Sv: risorius, skrattmuskel. Eng: risorius. Av lat. ridere = skratta; risorius = skrattare.

Rostral

Mot munnen, framåt i CNS; rostral riktning i hjärnan = mot frontalloben. (adj.) Sv: rostral. Eng: rostral. Av lat. rostrum = nos, näbb.

Rostrum

Nos, näbb; t.ex. rostrum corporis callosi (hjärnbalkens näbb). (subst.) Sv: rostrum, snabel. Eng: rostrum. Av lat. rostrum = nos, näbb (av rodde = gräva).

Rotation

Vridande rörelse av en kroppsdel kring en axel. (subst.) Eng: rotation. Se även: inåtrotation, utåtrotation. Av lat. rotare = rotera, av rota = hjul.

Rotator

Omrörare; t.ex. mm. rotatores (djupa rygmuskler som roterar kotorna). (subst.) Sv: rotator. Eng: rotator. Av lat. rotare = rotera; rotator = omrörare.

Rotundus

Rund; t.ex. foramen rotundum, ligamentum teres (rundband). (adj.) Sv: rund. Eng: round. Av lat. rotundus = rund, av rota = hjul.

Ruber

Röd; t.ex. nucleus ruber = röda kärnan i mesencephalon. (adj.) Sv: röd. Eng: red. Av lat. ruber = röd.

Rubor

Rodnad; ett av de fyra klassiska inflammationstecknen (rubor, calor, dolor, tumor). (subst.) Sv: rodnad. Eng: redness, rubor. Lekman: rodnad. Av lat. rubere = vara röd.

Ryggläge (supine)

Liggande på rygg med ansiktet uppåt; standardläge vid många undersökningar och operationer. (subst.) Sv: ryggläge. Eng: supine position. Av lat. supinus = bakåtlutad, liggande på rygg.

S

Sacciformis

Säckformad; t.ex. articulatio sacciformis. (adj.) Sv: säckformad. Eng: sacciform. Av lat. saccus (säck) + forma = form.

Sacculus

Liten säck; t.ex. sacculus utriculi i innerörat (balansorganer). (subst.) Sv: sacculus. Eng: saccule, sacculus. Av lat. saccus (säck) + -ulus (diminutiv).

Saccus

Säck; t.ex. saccus lacrimalis (tårsäcken). (subst.) Sv: säck. Eng: sac, saccus. Av lat. saccus = säck.

Sacralis

Som hör till sacrum/korsbenet; t.ex. arteria sacralis, plexus sacralis, foramina sacralia. (adj.) Sv: sakral. Eng: sacral. Av lat. sacrum = korsben.

Sacrum

Korsbenet; 5 sammanvuxna ryggkotor i bäckenet. (subst.) Sv: korsben. Eng: sacrum, sacral bone. Av lat. os sacrum = det heliga benet; sacer = helig (troligen offrades detta ben vid religiösa riter).

Sagitta

Pil; sagittalpilplanet löper som en pil framifrån bakåt. (subst.) Sv: pil. Eng: arrow, sagitta. Av lat. sagitta = pil.

Sagittalis

Sagittal, pilriktad; t.ex. sinus sagittalis superior, sutura sagittalis. (adj.) Sv: sagittal. Eng: sagittal. Av lat. sagitta = pil.

Sagittalplan

Lodrätt plan som delar kroppen i vänster och höger delar; flexion och extension sker i detta plan. (subst.) Eng: sagittal plane. Av lat. sagitta = pil; planet löper som en pil framifrån bakåt.

Saliva

Spott, saliv; vätska från spottkörtlar som startar matsmältningen. (subst.) Sv: saliv, spott. Eng: saliva, spit. Lekman: spott. Av lat. saliva = spott.

Salivaris

Som hör till salivkörtlar; t.ex. glandula salivaris. (adj.) Sv: salival. Eng: salivary. Av lat. saliva = spott.

Salpinx

Äggledare; trompet (grek.); tuba uterina. (subst.) Sv: äggledare. Eng: fallopian tube, salpinx. Lekman: äggledaren. Av grek. salpinx = trumpet; äggledaren liknar en trumpet.

Saphena

Av grek. alsaphen = den dolda; vena saphena magna/parva på benet. (subst.) Sv: safenaven. Eng: saphenous vein. Lekman: benets ytliga ven. Av grek. saphenes = tydlig, synlig.

Sartor

Skräddare; m. sartorius liknar skräddarens sitt-position. (subst.) Sv: skräddare. Eng: tailor. Av lat. sartor = skräddare.

Sartorius

Som tillhör sartor; m. sartorius = skräddarmuskel (löper diagonalt over låret, flekterar och roterar). (adj.) Sv: sartorius. Eng: sartorius. Av lat. sartor = skräddare.

Scala

Trappa; t.ex. scala tympani, scala vestibuli (trappor i cochlea). (subst.) Sv: scala, trappa. Eng: scala, staircase. Av lat. scala = trappa.

Scaphoideus

Båtformad; os scaphoideum = båtbenet i carpus. (adj.) Sv: skafoid, båtformad. Eng: scaphoid, boat-shaped. Av grek. skaphe (båt) + eidos = form.

Scapula

Skulderblad; plattben på bröstkorgens baksida. (subst.) Sv: skulderblad. Eng: scapula, shoulder blade. Av lat. scapula = skulderblad, spade.

Scapularis

Som hör till scapula (skulderbladet); t.ex. arteria circumflexa scapulae. (adj.) Sv: skapular. Eng: scapular. Av lat. scapula = skulderblad.

Sclera

Ögats senhinna; vit yttre lager av ögongloben. (subst.) Sv: sklera, sehinnna. Eng: sclera. Lekman: ögonvitan. Av grek. skleros = hård; hård vit hinna.

Scoliosis

Ryggradskrökning i frontalplanet; sidorökning av ryggraden. (subst.) Sv: skolios. Eng: scoliosis. Lekman: sned rygg. Av grek. skolios = sned + -osis.

Scrotalis

Som hör till pungen (scrotum); t.ex. arteria scrotalis. (adj.) Sv: skrotal. Eng: scrotal. Av lat. scrotum = pung.

Scrotum

Pung; hud- och musspungen som omger testiklarna. (subst.) Sv: pung, scrotum. Eng: scrotum. Lekman: pungen. Av lat. scrotum = pung.

Sebaceus

Talgstrande; glandula sebacea = talgkörtel. (adj.) Sv: sebaceus, talg-. Eng: sebaceous. Av lat. sebum = talg.

Sebum

Talg; sekret från talgkörtel som smörjer huden och håret. (subst.) Sv: talg. Eng: sebum. Av lat. sebum = talg.

Sella

Sadel; sella turcica = turkiska sadeln i os sphenoidale (hypofysen sitter här). (subst.) Sv: sadel, sella. Eng: sella. Lekman: hypofyssadeln. Av lat. sella = sadel, stol.

Semi

Prefix: halv-. (prefix) Eng: semi- (half). Av lat. semi- = halv.

Semicircularis

Halvcikelformad; canales semicirculares = de halvkugeformiga kanalerna i innerörat (rörelseorgan). (adj.) Sv: halvkugeformig. Eng: semicircular. Av lat. semi (halv) + circulus = cirkel.

Semilunaris

Halvmåneformad; t.ex. valvulae semilunares (halvmåneformade klaffarna), ganglion semilunare. (adj.) Sv: halvmåneformad. Eng: semilunar. Av lat. semi (halv) + luna = måne.

Sensus

Känsla, sinne; t.ex. organa sensuum (sinnesorgan). (subst.) Sv: sinne, känsla. Eng: sense. Av lat. sentire = känna; sensus = känsla.

Septum

Skiljevägg; t.ex. septum nasi (näsans skiljevägg), septum interventriculare, septum pellucidum. (subst.) Sv: septum, skiljevägg. Eng: septum, partition. Av lat. saepire = stängsla; septum = skiljevägg.

Serratus

Sågtandad; m. serratus anterior = sågmuskeln med tandformiga ursprung. (adj.) Sv: sagad, serratus. Eng: serratus, serrated. Av lat. serra = såg + -atus.

Sesamoideus

Sesamfröliknande; ossa sesamoidea = sesamben (finns i senor, t.ex. patella). (adj.) Sv: sesamoid. Eng: sesamoid. Av grek. sesamon (sesamfrö) + eidos = form.

Sidoläge

Liggande på sidan; används bl.a. vid återhämtningsläge och vid undersökning. (subst.) Eng: lateral position, lateral decubitus. Av lat. latus = sida.

Sigmoideus

S-formad; t.ex. colon sigmoideum (s-format), sinus sigmoideus. (adj.) Sv: sigmoid, s-formad. Eng: sigmoid. Av grek. sigma (bokstaven S) + eidos = form.

Simplex

Enkel; t.ex. fractura simplex (enkel fraktur). (adj.) Sv: enkel, simplex. Eng: simple, simplex. Av lat. simplex = enkel, av semel (en gång) + plicare = vika.

Simsläge

Halvt bukläge med överkroppen roterad, en arm framåt och knäna lätt böjda; används t.ex. vid rektalundersökning. (subst.) Eng: Sims' position. Uppkallat efter gynekolog James Marion Sims (1813–1883).

Singularis

Enkel, ensam, unik; i singularis = i singular (en). (adj.) Sv: singulär, unik. Eng: singular, unique. Av lat. singularis = ensam, av singulus = var för sig.

Sinister

Vänster (sida). (adj.) Sv: vänster. Eng: left, sinister. Av lat. sinister = vänster; ansågs olycksbådande i romerska augurier.

Sinus

Hålighet, bukt, kurva; t.ex. sinus paranasales (bihålorna), sinus coronarius (hjärtats blodkärl), sinus cavernosus. (subst.) Sv: sinus, hålighet. Eng: sinus, cavity. Av lat. sinus = bukt, fördjupning.

Sinusknutan (SA-noden)

Hjärtats naturliga pacemaker i höger förmak; initierar hjärtats elektriska impuls. (subst.) Sv: sinusknuta, SA-knutan. Eng: sinoatrial node (SA node). Av lat. sinus (bukt, kurva) + nodus = knut.

Situs

Läge; t.ex. situs inversus (spegelvänd organplacering), situs solitus (normalt). (subst.) Sv: läge, situs. Eng: situs, position. Av lat. situs = läge, placering.

Skeletos

Torr (grek.); skelettets sammansättning av torra ben. (subst.) Sv: torr. Eng: dry. Av grek. skeletos = torr, av skelein = torka.

Skeletum

Skelett; benvärket som ger kroppen stöd och skydd. (subst.) Sv: skelett. Eng: skeleton. Lekman: skelettet. Av grek. skeletos = torr; skelett av torra ben.

Solaris

Som solen; t.ex. plexus solaris = solplexus (det autonoma nätverket i buken). (adj.) Sv: solarlexus. Eng: solar. Av lat. sol = sol + -aris.

Soleus

Flundrelik; m. soleus = flundremuskeln (djupa vadmuskeln). (adj.) Sv: soleusmuskel. Eng: soleus. Av lat. solea (flundra, sandal) + -eus; muskelns platta form.

Soma

Kropp (grek.); kombineringsform i somatic, somatosensory. (subst.) Sv: kropp. Eng: body, soma. Av grek. soma = kropp.

Somato

Prefix: som hör till kroppen. (prefix) Eng: somato- (body). Av grek. soma = kropp.

Spatium

Rum, mellanrum; t.ex. spatium epidurale, spatium subarachnoideum, spatium retroperitoneale. (subst.) Sv: spatium, rum. Eng: space. Av lat. spatium = rum, utrymme.

Sperma

Säd; manlig könscell och dess omgivning. (subst.) Sv: sperma, säd. Eng: semen, sperm. Av grek. sperma = frö, säd.

Spermaticus

Som hör till sperma; funiculus spermaticus = sädesträngen. (adj.) Sv: spermatisk. Eng: spermatic. Av grek. sperma = säd.

Sphenoidalis

Som hör till kilbenet; t.ex. sinus sphenoidalis, arteria sphenoidalis. (adj.) Sv: sfenoid, kilbens-. Eng: sphenoidal. Av grek. sphen (kil) + eidos = form.

Sphenoideus

Kilformad; os sphenoidale = kilbenet (fjärilsliknande skallben). (adj.) Sv: kilbenet. Eng: sphenoid. Av grek. sphen (kil) + eidos = form.

Spheroideus

Sfärisk, klotformad; articulatio spheroidea = kulled. (adj.) Sv: sfäroid. Eng: spheroid. Av grek. sphaira (sfär) + eidos = form.

Sphincter

Ringformig slutmuskel; t.ex. m. sphincter ani, m. sphincter vesicae. (subst.) Sv: sfinkter, slutmuskel. Eng: sphincter. Lekman: slutmuskeln. Av grek. sphingein = pressa ihop; sphincter = sammantryckare.

Spina

Tagg, ås, ryggrad; t.ex. spina iliaca anterior superior (SIAS), spina scapulae, columna vertebralis (spina). (subst.) Sv: tagg, ryggrad. Eng: spine, thorn, ridge. Lekman: ryggraden. Av lat. spina = tagg, ryggrad.

Spinalis

Som hör till spina/ryggraden; t.ex. canalis spinalis, arteria spinalis anterior. (adj.) Sv: spinal, rygg-. Eng: spinal. Av lat. spina = ryggrad.

Spinosus

Taggig; t.ex. processus spinosus = kotornas ryggtagg, foramen spinosum. (adj.) Sv: spinös, taggig. Eng: spinous. Av lat. spina (tagg) + -osus.

Spiralis

Spiralformad; t.ex. lamina spiralis cochleae, ductus cochlearis. (adj.) Sv: spiral. Eng: spiral. Av lat. spira (spiral) + -alis.

Splanchnicus

Som hör till inälvorna; nn. splanchnici = inälvsnerval (sympatisnerver). (adj.) Sv: splankisk. Eng: splanchnic. Av grek. splanchnon = inälvorna.

Splenius

Remformad; m. splenius capitis och m. splenius cervicis = remformade nackmusklerna. (subst.) Sv: splenius. Eng: splenius. Av grek. splenion = remsa, plåster.

Spondylo

Prefix: kota-. (prefix) Eng: spondylo- (vertebra). Av grek. spondylos = kota.

Spongiosus

Svampig; t.ex. corpus spongiosum penis, substantia spongiosa = trabekulärt ben. (adj.) Sv: spongiös, svampig. Eng: spongy, spongious. Av lat. spongia = svamp.

Spurius

Falsk; t.ex. costae spuriae = falska revben (8–12:e revbenen). (adj.) Sv: falsk. Eng: spurious, false. Av lat. spurius = oäkta, falsk.

Squama

Fjäll, skiva; t.ex. squama temporalis (tinningbenets fjällformiga del). (subst.) Sv: fjäll, squama. Eng: squama, scale. Av lat. squama = fjäll, skal.

Stapedius

Som hör till stapes; m. stapedius = stigbygelns lilla muskel som dämpar ljud. (adj.) Sv: stapedefus. Eng: stapedius. Av lat. stapes = stigbygel.

Stapes

Stigbygel; innerörats minsta hörselben som förbinder incus med ovala fönstret. (subst.) Sv: stigbygeln, stapes. Eng: stapes, stirrup. Lekman: stigbygelbenet. Av lat. stapes = stigbygel.

Status

Jämvikt, stadium, tillstånd; t.ex. status epilepticus. (subst.) Sv: status, tillstånd. Eng: status, condition. Av lat. stare = stå; status = tillstånd.

Stella

Stjärna; t.ex. stellata = stjärnformade. (subst.) Sv: stjärna. Eng: star. Av lat. stella = stjärna.

Stellaris

Stjärnformad; t.ex. ganglion stellare = stjärnganglie, cellulae stellatae. (adj.) Sv: stellär, stjärnformad. Eng: stellate. Av lat. stella = stjärna.

Sternalis

Som hör till sternum; t.ex. articulatio sternalis, linea sternalis. (adj.) Sv: sternal. Eng: sternal. Av grek. sternon = bröstben.

Sternum

Bröstben; plattben i mitten av bröstkorgens framsida. (subst.) Sv: bröstben. Eng: sternum, breastbone. Av grek. sternon = bröstben, bröstkorg.

Stoma

Mun; naturlig eller kirurgisk öppning, t.ex. stomata i anatomin, kolostomi. (subst.) Sv: mun, stoma. Eng: stoma, mouth. Av grek. stoma = mun, öppning.

Stratum

Lager, skikt; t.ex. strata cutis (hudlagrens), stratum corneum, stratum granulosum. (subst.) Sv: lager, stratum. Eng: stratum, layer. Av lat. sternere = sprida ut; stratum = lager.

Stria

Strimmor, randig yta; t.ex. striae gravidarum (graviditetsstrimmor), stria terminalis. (subst.) Sv: strimma, stria. Eng: stria (pl. striae), stripe. Av lat. stria = fåra, strimmor.

Striatus

Strimmig, streckad; corpus striatum = streckade kroppen (basalganglierna). (adj.) Sv: strierad. Eng: striated, striped. Av lat. stria (strimma) + -atus.

Styloideus

Griffelformad; t.ex. processus styloideus (griffelutskott på os temporale, radius, ulna). (adj.) Sv: styloid. Eng: styloid. Av grek. stylos (griffel) + eidos = form.

Sub

Prefix: under. (prefix) Eng: sub- (under, below). Av lat. sub = under.

Subarachnoidalis

Under spindelvävshinnan; spatium subarachnoidale = subarachnoidalrummet (innehåller CSF). (adj.) Sv: subaraknoidal. Eng: subarachnoid. Av lat. sub (under) + arachnoidea = spindelvävshinna.

Subcutis

Underhud; det subkutana fettlagret (hypodermis) under dermis. (subst.) Sv: underhud, subkutis. Eng: subcutaneous tissue, hypodermis. Lekman: underhudsfettet. Av lat. sub (under) + cutis = hud.

Substantia

Substans, egenskap; t.ex. substantia grisea (grå substans), substantia alba (vit substans). (subst.) Sv: substans. Eng: substance, substantia. Av lat. substare = stå under; substantia = substans.

Sudor

Svett; sekret från svettkörtlar som reglerar kroppstemperaturen. (subst.) Sv: svett. Eng: sweat, sudor. Av lat. sudor = svett.

Sudorifer

Svettalstrande; glandula sudorifera = svettkörteln. (adj.) Sv: svettalstrande. Eng: sudoriferous. Av lat. sudor (svett) + ferre = bära.

Sulcus

Fåra eller ytlig fördjupning, t.ex. på hjärnans yta eller i benvävnad. (subst.) Sv: fåra. Eng: sulcus (pl. sulci), groove. Av lat. sulcus = plogfåra.

Super

Prefix: över. (prefix) Eng: super- (above, over). Av lat. super = över.

Supercilium

Ögonbryn; t.ex. arcus superciliaris (ögonbrynsbågen). (subst.) Sv: ögonbryn. Eng: eyebrow, supercilium. Av lat. super (ovanpå) + cilium = ögonhår.

Superficialis

Ytlig; nära ytan (motsats: profundus). (adj.) Sv: ytlig. Eng: superficial. Av lat. super (ovan) + facies = yta, ansikte; "ytan ovanpå".

Superior

Övre; mot huvudet (synonym: kranial). (adj.) Sv: övre, kranial. Eng: superior, cranial. Av lat. superus = övre, av super = ovan.

Supination

Rotation av underarmen så handflatan vänds uppåt eller framåt. (subst.) Eng: supination. Motsats: pronation. Av lat. supinus = liggande på rygg, vänd uppåt.

Supinator

Utåtvridare; m. supinator utför supination av underarmen. (subst.) Sv: supinator. Eng: supinator. Av lat. supinus = liggande på rygg; supinare = vända uppåt.

Supra

Prefix: över, ovanför. (prefix) Eng: supra- (above, superior to). Av lat. supra = ovanför.

Supremus

Över, överst; t.ex. m. concha nasalis suprema. (adj.) Sv: överst. Eng: supreme, uppermost. Av lat. supremus = superlativ av superus = övre.

Sura

Vad; vadregionen posteriot på underbenet. (subst.) Sv: vad. Eng: calf, sura. Av lat. sura = vad.

Suralis

Som hör till vaden; t.ex. nervus suralis, arteria suralis. (adj.) Sv: sural, vad-. Eng: sural. Av lat. sura = vad.

Suspensorius

Stödjande; t.ex. ligamentum suspensorium (stödband), musculus suspensorius duodeni. (adj.) Sv: suspensorie, stödjande. Eng: suspensory. Av lat. suspendere = hänga upp; suspensorius = hängande.

Sustentaculum

Stöd; t.ex. sustentaculum tali = talusunderlaget på calcaneus. (subst.) Sv: sustentakulum, stöd. Eng: sustentaculum. Av lat. sustinere = hålla upp; sustentaculum = stöd.

Sustento

Stödja, uppehålla. (verb) Eng: to support, sustain. Av lat. sustinere = hålla upp, stödja.

Sutura

Söm; skallbensfogarna, t.ex. sutura coronalis, sutura sagittalis. (subst.) Sv: sutur, söm. Eng: suture. Av lat. suere = sy; sutura = söm.

Sympaticus

Del av autonoma nervsystemet; aktiv vid stress och fysisk aktivitet. (adj.) Sv: sympatikus. Eng: sympathetic nervous system. Lekman: "fight or flight"-systemet. Av grek. syn (med) + pathos = känsla; "medkänsla, samverkan".

Symphysis

Sammanväxning mellan två ben; t.ex. symphysis pubica (blygdfoget). (subst.) Sv: symfys. Eng: symphysis. Lekman: blygdfoget. Av grek. syn (med) + phyein = växa.

Syn

Prefix: samman, med. (prefix) Eng: syn- (together, with). Av grek. syn = med, tillsammans.

Synaps

Kontaktzonen där nervsignalen överförs kemiskt från ett neuron till nästa cell. (subst.) Sv: synaps. Eng: synapse. Av grek. syn (tillsammans) + haptein = fästa; myntad av Charles Sherrington 1897.

Synchondrosis

Broskförbindning mellan två ben; t.ex. synchondroses cranii. (subst.) Sv: synkondros. Eng: synchondrosis. Av grek. syn (med) + chondros = brosk.

Syndesmosis

Bindvävsförbindning mellan två ben; t.ex. syndesmosis tibiofibularis. (subst.) Sv: syndestmos. Eng: syndesmosis. Av grek. syn (med) + desmos = band.

Synergist

Medarbetare; muskel som samarbetar med en agonist och hjälper till med rörelsen. (subst.) Sv: synergist. Eng: synergist. Av grek. syn (med) + ergon = arbete; synergistes = medarbetare.

Synovialis (synovia)

Ledvätska; smörjer, dämpar och ger näring till ledbrosket. (adj.) Sv: ledvätska. Eng: synovial fluid. Lekman: ledsmörjning. Av grek. syn (med) + oon = ägg; ledvätskan liknar äggvita. Termen myntad av Paracelsus (~1520).

Systole

Sammandragning; hjärtats kontraktionsfas (motsats: diastole). (subst.) Sv: systole. Eng: systole. Lekman: hjärtslagsfasen. Av grek. syn (tillsammans) + stellein = sända; sammandragning.

T

Taenia

Band; t.ex. taeniae coli = de tre longitudinella bandstrimmornapå colon. (subst.) Sv: taenia, band. Eng: taenia, band. Av lat./grek. taenia = band, snodd.

Talus

Språngben; tarsalben som bildar ankelleden med tibia och fibula. (subst.) Sv: språngben. Eng: talus, ankle bone. Av lat. talus = ankelben; romarnas tärningsspel spelades med knogben.

Tarsalis

Som hör till vristen/tarsus; t.ex. ossa tarsalia, glandulae tarsales. (adj.) Sv: tarsal, vrist-. Eng: tarsal. Av grek. tarsos = vrist, fotsbot.

Tarsus

Vrist; de sju tarsalbenen, bakre fotskelettets benuppsättning. (subst.) Sv: vrist, tarsus. Eng: tarsus. Lekman: vristen. Av grek. tarsos = korg, vrist.

Tectorius

Täckande; t.ex. membrana tectoria (taktmembran i cochlea och ligament i atlantoaxialleden). (adj.) Sv: taktorisk. Eng: tectorial. Av lat. tegere = täcka; tectorius = täckande.

Tegmentalis

Som hör till tegmentum; t.ex. tractus tegmentalis, decussatio tegmentalis. (adj.) Sv: tegmental. Eng: tegmental. Av lat. tegere = täcka.

Tegmentum

Täcke, tak; dels i hjärnstammen = dorsala delen av mesencephalon/pons, dels kotans tegmentum. (subst.) Sv: tegmentum, tak. Eng: tegmentum. Av lat. tegere = täcka; tegmentum = tak, täcke.

Tela

Väv, tyg, vävnadsskikt; t.ex. tela subserosa, tela submucosa. (subst.) Sv: tela, vävnad. Eng: tela, tissue layer. Av lat. tela = väv, av texere = väva.

Temporalis

Som hör till tinningen; t.ex. os temporale, m. temporalis, arteria temporalis, fossa temporalis. (adj.) Sv: temporal, tinnning-. Eng: temporal. Av lat. tempus = tinning, tid.

Tempus

Tinning, tid, epok; t.ex. os temporale (tinningbenet). (subst.) Sv: tinning. Eng: temple, time. Av lat. tempus = tinning, tid.

Tendineus

Senig; t.ex. intersectio tendinea, centrum tendineum diaphragmatis. (adj.) Sv: tendinös, sen-. Eng: tendinous. Av lat. tendo = sena.

Tendinosus

Senrik; t.ex. arcus tendinosus. (adj.) Sv: tendinös. Eng: tendinous. Av lat. tendo = sena + -osus.

Tendo (sena)

Bindvävssträngen som förbinder en muskel med ett ben. (subst.) Sv: sena. Eng: tendon. Av lat. tendere = sträcka.

Tensor

Spännare; muskel som spänner en struktur, t.ex. m. tensor fasciae latae, m. tensor veli palatini. (subst.) Sv: tensor, spännarmuskel. Eng: tensor. Av lat. tendere = sträcka; tensor = spännare.

Tentorium

Tält; tentorium cerebelli = liten tältliknande durahinna som separerar cerebrum från cerebellum. (subst.) Sv: tentorium. Eng: tentorium. Av lat. tendere = sträcka; tentorium = tält.

Tenuis

Tunn; t.ex. intestinum tenue = tunntarmen. (subst.) Sv: tunn. Eng: thin, slender. Av lat. tenuis = tunn.

Teres

Rund; t.ex. m. teres major/minor, ligamentum teres hepatis, ligamentum teres uteri. (subst.) Sv: rund, cylindrisk. Eng: teres, round. Av lat. teres = rund, cylindrisk.

Terminalis

Gräns, slut; t.ex. filum terminale, stria terminalis, lamina terminalis. (adj.) Sv: terminal, slut-. Eng: terminal. Av lat. terminus = gräns; terminalis = gränsens.

Testis

Testikel; parig gonads organ hos mannen. (subst.) Sv: testikel. Eng: testis (pl. testes). Lekman: testikeln, bollen. Av lat. testis = vittne, testikel.

Thalamus

Relästation i hjärnan för sensorisk information på väg till hjärnbarken. (subst.) Sv: thalamus. Eng: thalamus. Av grek. thalamos = inre gemak, sovrum.

Theca

Kapsel, behållare; t.ex. theca folliculi (äggfollikelns yttre lager), theca vertebralis. (subst.) Sv: theca, kapsel. Eng: theca. Av grek. theke = behållare, kapsel.

Thenar

Tumvalken; eminentia thenar = den upphöjda muskelmassan vid tumroten i handflatan. (adj.) Sv: tumvalke, thenar. Eng: thenar. Lekman: tumvalken. Av grek. thenar = handflata, tumvalke.

Thoracalis

Som hör till bröstkorgen; thorakala kotor = bröstkotor (T1–T12). (adj.) Sv: thorakal. Eng: thoracic. Av grek. thorax = bröstpansar, bröstkorg.

Thoracicus

Som hör till thorax; t.ex. ductus thoracicus (stora lymfkärlet), m. erector spinae pars thoracica. (adj.) Sv: torakal. Eng: thoracic. Av grek. thorax = bröstkorg.

Thorax

Bröstkorg; skelettet av revben, sternum och thorakala kotor. (subst.) Sv: bröstkorg. Eng: thorax, chest. Av grek. thorax = bröstpansar, bröstkorg.

Thymus

Bräss; lymfoid organ bakom bröstbenet, viktig för T-cells-mognad. (subst.) Sv: thymus, bräss. Eng: thymus. Lekman: brässen. Av grek. thymos = bräss; sedan av thyo = rök, offerdjur.

Tibia

Skenben; det tjocka, viktbärande benet på insidan av underbenet. (subst.) Sv: skenben. Eng: tibia, shin bone. Av lat. tibia = flöjt, rörpipa; benets cylindriska form liknar ett musikinstrument.

Tibial

På skenbenets/stortåsidan av underbenet. (adj.) Sv: tibial. Eng: tibial. Av lat. tibia = flöjt, rörpipa.

Tibialis

Som hör till tibia/skenbenet; t.ex. nervus tibialis, arteria tibialis, m. tibialis. (adj.) Sv: tibial. Eng: tibial. Av lat. tibia = skenben.

Tonsilla

Mandel, halsmandel; tonsillae palatinae = gommandlarna, tonsilla pharyngea. (subst.) Sv: tonsill, halsmandel. Eng: tonsil. Lekman: mandlarna. Av lat. tonsilla = mandel (frukten).

Tonsillaris

Som hör till tonsilla; t.ex. arcus tonsillaris, arteria tonsillaris. (adj.) Sv: tonsillar. Eng: tonsillar. Av lat. tonsilla = mandel.

Tonus

Spänning; grundspänning i en muskel eller ett organ. (subst.) Sv: tonus, spänning. Eng: tonus, tone. Av grek. tonos = sträck, spänning.

Trabecula

Liten balk; stödvävnadsbalk i organ, t.ex. trabeculae ossis (benbalkarna) trabeculae cordis. (subst.) Sv: trabkel. Eng: trabecula. Av lat. trabs (bjälke) + -cula (diminutiv).

Trachea

Luftrör; rörformig kanal som förbinder larynx med bronkerna. (subst.) Sv: luftstrupe, trachea. Eng: trachea, windpipe. Lekman: luftstrupen. Av grek. trachia = ojämn, av trachys = strävt (luftrörts broskringar).

Trachealis

Som hör till trachea; t.ex. glandulae tracheales, musculus trachealis. (adj.) Sv: trakeal. Eng: tracheal. Av grek. trachea = luftstrupe.

Tractus

Bana, rörelse; nervbana eller anatimisk sträckning, t.ex. tractus corticospinalis, tractus gastrointestinalis. (subst.) Sv: trakt, bana. Eng: tract. Av lat. trahere = dra; tractus = dragning, bana.

Tragus

Bock, örflik; det brosskliknande utskottet framför hörselöppningen. (subst.) Sv: tragus. Eng: tragus. Av grek. tragos = bock; håren på tragus liknar en bocks skägg.

Transversalplan

Horisontellt plan som delar kroppen i övre och nedre delar; rotation sker i detta plan. (subst.) Sv: horisontellt plan. Eng: transverse plane, horizontal plane. Av lat. trans (tvärs) + vertere = vända.

Transversus

Tvärställd; t.ex. m. transversus abdominis, planum transversale. (adj.) Sv: transversal, tvärs-. Eng: transverse. Av lat. trans (tvärs) + vertere = vända.

Trapezoideus

Trapetsformad; t.ex. os trapezoideum i carpus, ligamentum trapezoideum. (adj.) Sv: trapezoid. Eng: trapezoid. Av grek. trapeza (bord, trapets) + eidos = form.

Trendelenburgläge

Ryggläge med sänkt huvud och höjda ben; ökar venöst återflöde till hjärtat och används bl.a. vid chock. (subst.) Eng: Trendelenburg position. Uppkallat efter Friedrich Trendelenburg (1844–1924), tysk kirurg.

Tri

Prefix: tre. (prefix) Eng: tri- (three). Av lat./grek. tri- = tre.

Triangularis

Trekantig; t.ex. m. triangularis = depressor anguli oris. (adj.) Sv: triangulär. Eng: triangular. Av lat. triangulum = triangel.

Triceps

Trehövdad muskel (med tre ursprung), t.ex. M. triceps brachii i överarmens baksida. (subst.) Eng: triceps. Av lat. tri- (tre) + caput = huvud; "trehövdad".

Trigeminus

Trefaldig, tredelad; n. trigeminus = 5:e kranialnerven med tre grenar (V1, V2, V3). (adj.) Sv: trigeminusnerven. Eng: trigeminal nerve. Lekman: ansiktsnerven. Av lat. tri- (tre) + geminus = tvilling.

Trigonum

Trekant; t.ex. trigonum vesicae (trekanten i urinblåsan), trigonum femorale. (subst.) Sv: trigonum, trekant. Eng: triangle, trigonum. Av lat./grek. trigonum = triangel.

Triquetrus

Trekantig; os triquetrum = det trekantiga handrotsbenet. (subst.) Sv: triquetrum. Eng: triquetrum. Av lat. triquetrus = trekantig.

Trochantaricus

Som hör till trochanter; t.ex. bursa trochanterica. (adj.) Sv: trokanterisk. Eng: trochanteric. Av grek. trokhazein = springa.

Trochanter

Stor knöl på lårbenet; fäste för höftens muskler. (subst.) Sv: trokanter. Eng: trochanter. Lekman: höftknölen (trochanter major = större trokanter; trochanter minor = mindre trokanter). Av grek. trokhazein = löpa, springa; musklerna här möjliggör löpning.

Trochlea

Rulle; t.ex. trochlea humeri (rullformig ledyta), trochlea tali, trochlea musculi obliqui superioris oculi. (subst.) Sv: trochlea, rulle. Eng: trochlea, pulley. Av grek. trochilia = blockhjul, rulle.

Trochlearis

Som hör till trochlea; n. trochlearis = 4:e kranialnerven, innerverar m. obliquus superior oculi. (adj.) Sv: trokleär. Eng: trochlear. Av grek. trochilia = blockhjul.

Truncus

Stam; t.ex. truncus brachiocephalicus, truncus pulmonalis, truncus coeliacus. (subst.) Sv: stam, truncus. Eng: trunk. Av lat. truncus = stam, bål.

Tuba

Trumpet, rör; t.ex. tuba auditiva (hörselnröret Eustachii), tuba uterina (äggledarröret). (subst.) Sv: tuba, rör. Eng: tube, tuba. Av lat. tuba = trumpet.

Tubarius

Som hör till tuba; t.ex. tonsilla tubaria, plica tubaria. (adj.) Sv: tubar. Eng: tubal. Av lat. tuba = rör.

Tuber

Utbuktning eller knöl på ett ben. (subst.) Sv: tuber, knöl. Eng: tuber; liten knöl: tuberculum (eng. tubercle). Av lat. tuber = svullnad, knöl.

Tuberculum

Liten knöl; benig utskjutning som tjänar som muskelfäste, t.ex. tuberculum majus/minus humeri. (subst.) Sv: tuberkulum. Eng: tubercle, tuberculum. Av lat. tuber (knöl) + -culum (diminutiv).

Tuberositas

Skrovlighet; benig upphöjning för muskelfäste, t.ex. tuberositas tibiae, tuberositas radii. (subst.) Sv: tuberositet. Eng: tuberosity. Av lat. tuberosus = knölig + -itas.

Tuberosus

Knölig; t.ex. os coxae med tuberositas ischiadica. (adj.) Sv: knölig. Eng: tuberous. Av lat. tuber = knöl + -osus.

Tubulus

Litet rör; t.ex. tubuli renales (njurets rörsystem), tubuli seminiferi. (subst.) Sv: tubulus. Eng: tubule. Av lat. tubus (rör) + -ulus (diminutiv).

Tunica

Hinna, beklädnad; lager i ett organs vägg, t.ex. tunica intima, tunica media, tunica adventitia. (subst.) Sv: tunica, hinna. Eng: tunica, coat. Av lat. tunica = underklädnad, hinna.

Turcicus

Turkisk; sella turcica = turkiska sadeln (heter så pga. formen liknar en turkisk sadel). (adj.) Sv: turkisk. Eng: Turkish. Av lat. Turcicus = turkisk.

Tympanicus

Som hör till trumhålan eller trumhinnan; t.ex. membrana tympanica, annulus tympanicus. (adj.) Sv: tympanal. Eng: tympanic. Av grek. tympanon = trumma.

Tympanum

Trumma; t.ex. membrana tympani (trumhinnan), cavum tympani (trumhålan). (subst.) Sv: trumhinna, trumhåla. Eng: tympanum, tympanic cavity. Lekman: trumhinnan. Av grek. tympanon = trumma.

Tyreos

Sköld (grek.); thyreoidea = sköldkörteln. (subst.) Sv: sköld. Eng: shield. Av grek. thyreos = stor sköld.

U

Ulna

Armbågsben; det inre benet i underarmen på lillfingersidan. (subst.) Sv: armbågsben. Eng: ulna. Av lat. ulna = armbåge, underarm.

Ulnar

På armbågsbenets/lillfingersida av underarmen och handen. (adj.) Sv: ulnar, lillfingersidan. Eng: ulnar. Av lat. ulna = armbåge, underarm.

Ulnaris

Som hör till ulna; t.ex. nervus ulnaris (armbågsnerver), arteria ulnaris. (adj.) Sv: ulnär. Eng: ulnar. Av lat. ulna = armbågsben.

Umbilicalis

Som hör till naveln; t.ex. arteria umbilicalis, vena umbilicalis, hernia umbilicalis. (adj.) Sv: umbilikal. Eng: umbilical. Av lat. umbilicus = navel.

Umbilicus

Navel; naveln på buken. (adj.) Sv: navel. Eng: navel, umbilicus. Lekman: naveln. Av lat. umbilicus = navel, midtpunkt.

Uncinatus

Hakförsedd; t.ex. processus uncinatus pancreatis, processus uncinatus ethmoidalis. (adj.) Sv: uncinatus, krokförsedd. Eng: uncinate. Av lat. uncinus (krok) + -atus.

Uncus

Hake; t.ex. uncus hippocampi (havet till hippocampus i tinningloben). (subst.) Sv: uncus, hake. Eng: uncus, hook. Av lat. uncus = hake, krok.

Unguis

Nagel, hov; fingernagel eller tånagel. (subst.) Sv: nagel. Eng: nail, unguis. Av lat. unguis = nagel, klo.

Uni

Prefix: en-. (prefix) Eng: uni- (one, single). Av lat. unus = en.

Unilateralis

Ensidig; på en sida av kroppen. (adj.) Sv: unilateral. Eng: unilateral. Av lat. uni- (en) + latus = sida.

Unipennatus

Enfjädrad; muskelarrangemang med fibrer fästade på en sida av senan. (adj.) Sv: unipennate. Eng: unipennate. Av lat. uni- (en) + penna = fjäder.

Urachus

Uringång; embryologisk rest från urinblåsan till naveln, kan bilda cystor. (subst.) Sv: urachus. Eng: urachus. Av grek. ouron (urin) + achein = leda.

Ureter

Urinledare; rör som leder urin från njuren till urinblåsan. (subst.) Sv: urinledare, ureter. Eng: ureter. Lekman: urinledaren. Av grek. oureter = urinledare, av ouron = urin.

Urethra

Urinrör; leder urin från urinblåsan till utsidan. (subst.) Sv: urinrör, urethra. Eng: urethra. Lekman: urinröret. Av grek. ourethra = urinrör.

Utåtrotation

Rotation av en extremitet bort från kroppens mittlinje. (subst.) Eng: lateral rotation, external rotation. Motsats: inåtrotation. Av lat. rotare = rotera, av rota = hjul.

Uterus

Livmoder; muskulärt organ för fostrings. (subst.) Sv: livmoder, uterus. Eng: uterus, womb. Lekman: livmodern. Av lat. uterus = livmoder, mage.

Utriculus

Liten slang; t.ex. utriculus = del av vestibulumorganet i innerörat (linjär acceleration). (subst.) Sv: utrikulus. Eng: utricle, utriculus. Av lat. uter (blåsa) + -iculus (diminutiv).

Uvula

Gomspene; den hängande droppen i mjuka gommens mitt. (subst.) Sv: gomspene, uvula. Eng: uvula. Lekman: gomspenen. Av lat. uva (druvklase) + -ula (diminutiv) = liten druva.

V

Vagina

Slida; hölster; vaginala kanalen hos kvinna. (subst.) Sv: slida, vagina. Eng: vagina. Av lat. vagina = slida, skida.

Vaginalis

Som hör till vagina; t.ex. tunica vaginalis testis (testikelbeklädnad), processus vaginalis. (adj.) Sv: vaginal. Eng: vaginal. Av lat. vagina = slida.

Vagus

Kringströvande; n. vagus = 10:e kranialnerven, vandrar brett i bål. (subst.) Sv: vagusnerven. Eng: vagus nerve. Lekman: vagusnerven. Av lat. vagus = vandrande, kringströvande.

Valgus

Vriden, sned utåt; t.ex. hallux valgus (sned stortå utåt), genu valgum (knock-knä). (adj.) Sv: valgus, utåtvriden. Eng: valgus. Av lat. valgus = krokbent utåt.

Valva

Klaff; t.ex. valva aortae (aortaklaffen), valva mitralis. (subst.) Sv: klaff, valva. Eng: valve, valva. Av lat. valva = klaff, dörr.

Varus

Sned, indragen mot mitten; t.ex. genu varum = hjulbent knä. (adj.) Sv: varus. Eng: varus. Lekman: hjulbenthet. Av lat. varus = krokbent, böjt inåt.

Vas

Kärl; t.ex. vas deferens (sädesledaren), vasa vasorum (kärl till kärl). (subst.) Sv: kärl. Eng: vessel, vas. Av lat. vas = kärl, behållare.

Vasculosus

Kärlrik; t.ex. tunica vasculosa (kärlrik hinna). (adj.) Sv: vaskulär, kärlrik. Eng: vascular. Av lat. vasculum = litet kärl + -osus.

Vastus

Utsträckt; t.ex. m. vastus lateralis, m. vastus medialis, m. vastus intermedius. (subst.) Sv: vastus, stor. Eng: vastus. Av lat. vastus = vidsträckt, stor.

Velum

Segel; t.ex. velum palatinum = gombågen (mjuka gommens utskjutning). (subst.) Sv: segel, velum. Eng: velum. Av lat. velum = segel, förhänge.

Vena (ven)

Blodkärl som leder blod tillbaka till hjärtat. (subst.) Sv: ven. Eng: vein, vena. Lekman: blodåder. Av lat. vena = ven, åder.

Vena cava

Den stora hålvenen; superior leder blod från övre kroppen, inferior från nedre kroppen till höger förmak. (subst.) Sv: hålven. Eng: vena cava. Av lat. vena (ven) + cavus = ihålig; "den ihåliga venen".

Venosus

Venrik, som hör till vener; t.ex. sinus venosus (hjärtats embryologiska del). (adj.) Sv: venös. Eng: venous. Av lat. vena = ven + -osus.

Venter

Buk; muskelns mage; t.ex. venter anterior/posterior m. digastrici. (subst.) Sv: mage, buk. Eng: belly, venter. Av lat. venter = mage, buk.

Ventral

Mot framsidan/buken (synonym: anterior). (adj.) Sv: ventral, framåt. Eng: ventral, anterior. Av lat. venter = mage, buk.

Ventricularis

Som hör till ventriculus; t.ex. pars ventricularis, mm. ventriculares. (adj.) Sv: ventrikulär. Eng: ventricular. Av lat. ventriculus = liten mage.

Ventriculus

Magsäck; hjärtkammare; hjärnventrikel. (subst.) Sv: magsäck, kammare. Eng: ventricle, stomach. Av lat. venter (mage) + -iculus (diminutiv) = liten mage.

Vermiformis

Maskformad; t.ex. appendix vermiformis = blindtarmsappendixet. (adj.) Sv: maskformad. Eng: vermiform. Av lat. vermis (mask) + forma = form.

Vermis

Mask; vermis cerebelli = lillhjärnans mittlobsdel. (subst.) Sv: mask, vermis. Eng: vermis, worm. Av lat. vermis = mask.

Vertebra

Kotben; ryggraden består av 33–34 kotor. (subst.) Sv: kota, ryggkota. Eng: vertebra (pl. vertebrae). Lekman: ryggkota. Av lat. vertere = vända; ryggradens leder vänder och roterar.

Vertebralis

Som hör till vertebra (kotan); t.ex. arteria vertebralis, canalis vertebralis. (adj.) Sv: vertebral, kot-. Eng: vertebral. Av lat. vertebra = kota.

Vertex

Topp, spets; hjässan = vertex cranii. (subst.) Sv: hjässa, topp. Eng: vertex, crown. Lekman: hjässan. Av lat. vertere = vända; vertex = topp.

Verticalis

Lodrät; t.ex. pars verticalis, musculus verticalis linguae. (adj.) Sv: vertikal, lodrät. Eng: vertical. Av lat. vertex (topp) + -alis.

Verus

Sann; t.ex. costae verae = äkta revben (1–7, fäster direkt på sternum). (adj.) Sv: sann, äkta. Eng: true, genuine. Av lat. verus = sann.

Vesica

Blåsa; t.ex. vesica urinaria (urinblåsan), vesica biliaris (gallblåsan). (subst.) Sv: blåsa. Eng: bladder, vesica. Lekman: urinblåsan. Av lat. vesica = blåsa.

Vesicalis

Som hör till vesica (urinblåsan); t.ex. arteria vesicalis, m. detrusor vesicae. (adj.) Sv: vezikal. Eng: vesical. Av lat. vesica = blåsa.

Vesicula

Liten blåsa; t.ex. vesicula seminalis (sädesblåsan), vesiculae. (subst.) Sv: vesikula. Eng: vesicle, vesicula. Av lat. vesica (blåsa) + -ula (diminutiv).

Vestibularis

Som hör till vestibulum; t.ex. nervus vestibularis (balansnerver), membrana vestibularis. (adj.) Sv: vestibulär. Eng: vestibular. Av lat. vestibulum = förrum.

Vestibulum

Förrum; t.ex. vestibulum oris (munhålans förrum), vestibulum auris (innerörats kammare). (subst.) Sv: vestibulum, förrum. Eng: vestibule. Av lat. vestibulum = förgård, ingångshall.

Vibrissa

Näshår; stela hår i näsborrarna. (subst.) Sv: vibrisser, näshår. Eng: vibrissa (pl. vibrissae). Av lat. vibrare = vibrera; näshåren vibrerar vid luftrörelse.

Villus

Tarmludd; projektion av slemhinnan som ökar absorptionsytan i tunntarmen. (subst.) Sv: villus, tarmludd. Eng: villus (pl. villi). Av lat. villus = hår, ludd.

Viscera

Inälvorna; de inre organen i buk- och bröstkorgen. (subst.) Sv: inälvor. Eng: viscera, organs. Av lat. viscus (pl. viscera) = inälva, inre organ.

Visceral

Visceral yta; mot de inre organen (jfr parietal), t.ex. visceral pleura täcker lungans yta. (adj.) Sv: inälvsblad. Eng: visceral. Av lat. viscus = inälva, inre organ.

Viscus

Kött, inre organ, inälvorna; singularis av viscera. (subst.) Sv: inre organ. Eng: viscus. Av lat. viscus = inre organ.

Visus

Syn; synförmåga. (subst.) Sv: syn, synförmåga. Eng: vision, visus. Av lat. videre = se; visus = syn.

Vitreus

Glasartad; corpus vitreum = glaskroppen i ögat. (adj.) Sv: glasig, vitrös. Eng: vitreous. Av lat. vitrum = glas + -eus.

Vocalis

Ljudande, som tillhör rösten; t.ex. m. vocalis (stämbandsmuskeln), ligamentum vocale. (adj.) Sv: vokal, röst-. Eng: vocal. Av lat. vox/vocis = röst.

Vola

Handflata; vola manus = handflatan. (subst.) Sv: handflata. Eng: palm, vola. Av lat. vola = handflata.

Volaris

Som hör till vola/handflatan; synonymt med palmaris. (adj.) Sv: volar. Eng: volar, palmar. Av lat. vola = handflata.

Vomer

Plogblad, plogben; os vomer = den platta benet i näsans nedre skiljevägg. (subst.) Sv: vomer, plogbenet. Eng: vomer. Lekman: näsbenet. Av lat. vomer = ploge, plogblad.

Vortex

Virvel; t.ex. vortex cordis = hjärtspetsen spiralformad (apex). (subst.) Sv: virvel. Eng: vortex, whirl. Av lat. vertere = vrida; vortex = virvel.

X

Xiphoideus

Svärdformig; processus xiphoideus = svärdbröstutskottet (sternums nedre del). (adj.) Sv: xifoid. Eng: xiphoid. Lekman: svärdbröstutskottet. Av grek. xiphos (svärd) + eidos = form.

Z

Zona

Gördel; t.ex. zona orbicularis (ledkapselns ringbelt), zona pellucida (äggcellens omgivning). (subst.) Sv: zon, bälte. Eng: zone, zona. Av grek./lat. zona = gördel, bälte.

Zygoma

Ok; os zygomaticum = kindbenet. (subst.) Sv: kindbenet, zygoma. Eng: zygoma, cheekbone. Lekman: kindbenet. Av grek. zygon = ok, juk; okbågen förbinder som ett ok.

Zygomaticus

Okliknande; t.ex. m. zygomaticus major/minor, arcus zygomaticus, os zygomaticum. (adj.) Sv: zygomatisk. Eng: zygomatic. Av grek. zygon = ok.